Home About Browse Search
Svenska


Sjölund, Amanda, 2021. Den svenska skolmåltiden ur ett hållbarhetsperspektiv : klimatpåverkan, trender och utveckling. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Energy and Technology

[img] PDF
556kB

Abstract

Livsmedelssystemet står för omkring en fjärdedel av de globala utsläppen av växthusgaser och bidrar samtidigt med stora påfrestningar på planetens naturliga system. Vid år 2050 beräknas världens befolkning uppnå ungefär 10 miljarder människor. För att säkerställa en säker tillgång till livsmedel för alla dessa människor som samtidigt ska verka hållbart för såväl människan som planeten och dess innefattande system fordras åtgärder inom det globala livsmedelssystemet. Målsättningar för en hållbar utveckling inom livsmedelssystemet har bidragit till att vissa förändringar börjat ske, men för att nå målen måste detta arbete fortsätta utvecklas. Inom det svenska livsmedelssystemet är offentlig sektor en stor aktör. Inom verksamheten för offentlig sektor serveras dagligen omkring 3 miljoner måltider, varav drygt en tredjedel serveras inom skolan. Vilka livsmedel som utgör dessa måltider kan således anses ha en betydande påverkan på hur den svenska skolmåltiden influerar livsmedelssystemet. I denna studie granskas och analyseras utvecklingen och nuläge av den svenska skolmåltiden utifrån dess klimatpåverkan. Sammanställningen av måltidsdata baseras på menyer från 2013 och 2020, serverade i 36 grundskolor i Sverige. Resultatet visar att utvecklingen mellan de studerade åren har gått i en positiv riktning. Den vegetariska måltiden gick från att 2013 utgöra 38,6 ± 0,9% till att 2020 utgöra 49,6 ± 0,9% av de totala serverade måltiderna. Samtliga studerade kategorier för icke-vegetariska måltider minskade i andel, bortsett från kategorin för fågel som uppvisade en liten ökning. Kategorin för nötkött minskade från 20,4 ± 0,8% till 15,7 ± 0,7%. Denna minskning är tillsammans med ökningen av den vegetariska måltiden de största bidragande faktorerna till minskningen i resultatet av klimatpåverkan mellan åren, vilken gick från 117 000 ton CO2e för 2013 till 93 800 ton CO2e år 2020. Känslighetsanalysen visar att värdet av klimatpåverkan är starkt beroende av de inkluderade parametrarnas respektive antagna ingångsvärde. För att värdet av skolmåltidens klimatpåverkan ska kunna anges med större säkerhet fordras därav ytterligare information av dessa parametrar. Slutsatser som går att dra från denna studie är att utvecklingen av den svenska skolmåltiden uppvisar en trend som är i linje med befintliga rekommendationer avseende både hälsa, miljö och klimat. För att den svenska skolmåltiden ska kunna bidra till att målen om ett hållbart livsmedelssystem uppnås krävs dock fortsatt utveckling i vilka måltider som serveras. Genom att byta ut måltider bestående av framförallt fläsk- och nötkött mot vegetariska alternativ kan måltidernas totala påverkan på miljö och klimat minska, vilket är nödvändigt för bidragandet till ett hållbart livsmedelssystem.

Main title:Den svenska skolmåltiden ur ett hållbarhetsperspektiv
Subtitle:klimatpåverkan, trender och utveckling
Authors:Sjölund, Amanda
Supervisor:Malefors, Christopher
Examiner:Eriksson, Mattias
Series:Examensarbete / Institutionen för energi och teknik, SLU
Volume/Sequential designation:2021:05
Year of Publication:2021
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:NK001 Biology and Environmental Science - Bachelor's Programme 180 HEC
Supervising department:(NL, NJ) > Dept. of Energy and Technology
Keywords:livsmedelssystem, offentlig måltid, måltidsanalys, rekommendationer
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16863
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16863
Subjects:Food science and technology
Human nutrition - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:29 Jun 2021 08:53
Metadata Last Modified:02 Jul 2021 12:11

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits