Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Att grönområden har positiva effekter på människors hälsa är vetenskapligt bevisat. Ett viktigt uppdrag för dem som arbetar inom kommunal planering är därför att underlätta för invånarna att vistas i grönområden. Detta uppdrag är speciellt viktigt att ha i åtanke idag när förtätningen av städer leder till att grönytor byggs igen samt att fler måste dela på de grönytor som finns. Detta arbete ger en orientering i vilka hälsoeffekter som vistelse i grönområden kan bidra till och vilka faktorer som kommunala förvaltningar bör ta hänsyn till i planeringen för hälsofrämjande grönområden. Med utgångspunkt i en bred teoretisk bakgrund har en fallstudie av ett specifikt bostadsområde gjorts. Bostadsområdet Malmvägen i Sollentuna har valts för studien eftersom det ligger i ett område där förtätning pågår. Malmvägens invånare är också mer socioekonomiskt utsatta än Sollentunabor generellt, vilket är relevant eftersom socioekonomiskt utsatta personer i Sverige i genomsnitt har sämre hälsa än övriga befolkningen. Malmvägenbornas möjligheter till vistelse i grönområden har undersökts genom studier av litteratur och geografisk information, genom inventeringar för att kartlägga omgivande grönområden och kopplingar till grönområden samt genom intervjuer med 43 Malmvägenbor i varierande åldrar. Undersökningarna gjordes för att komma fram till hur Sollentuna kommun genom planering skulle kunna öka den hälsofrämjande vistelsen i grönområden bland boende på Malmvägen. Resultaten av undersökningarna visade att de grönområden som hade störst betydelse för de boende var de närliggande parkerna samt grönytorna vid en närliggande sjö. Även grönområden som utgör välkända besöksmål i Sollentuna men som låg inom längre avstånd besöktes av de intervjuade. Vissa mer närliggande grönområden besöktes dock i liten utsträckning av de svarande. De svarandes största hinder för att vistas i grönområden var otrygghet, långa avstånd, brist på kunskap och information om grönområdena, brist på intresse, brist på aktiviteter i grönområdena samt kyla och dåligt väder. Inventeringar i närområdet visade att skyltning till grönområdena var otydlig eller saknades. Informationsmaterial om grönområdena i kommunen saknades också till stor del. Grönområdena i Malmvägens närområde var till stor del utsatta för trafikbuller, vilket gjorde dem mindre hälsofrämjande att vistas i. Vägar och järnväg skapade också barriäreffekter. I arbetet föreslås att kommunen ska arbeta med att bevara och utveckla de närliggande grönområdena, informera om de grönområden som finns, koppla samman bostäder och grönområden med attraktiva gång- och cykelstråk, välkomna ovana naturbesökare ut i naturen samt locka ut de boende med hjälp av särskilda evenemang under den kalla och mörka årstiden.

That green spaces have positive effects on human health has been scientifically proven. An important task for those working in municipal planning is therefore to facilitate the inhabitants’ use of the green areas. This task is especially important to keep in mind as today’s densification of cities leads to both exploitation of green space and increasing use of existing green spaces. This work provides an orientation of the health effects of green spaces and what aspects the local authorities should take into account when planning for health promoting green spaces. Based on a broad theoretical background, a case study of a specific residential area has been made. The residential area of Malmvägen, in the Swedish municipality of Sollentuna, has been chosen as the subject of the case study because it is located in an area where densification is being carried out. The Malmvägen residents are also more socioeconomically disadvantaged than the inhabitants of Sollentuna in general, which is relevant as socioeconomically deprived people in Sweden on average have poorer health than the rest of the population. The possibilities for the Malmvägen residents to use the green spaces have been investigated through the studying of literature and geographical information, through inventories of surrounding green areas and connections to green spaces as well as through interviews with 43 Malmvägen residents of different ages. The investigations were made to identify how the municipality of Sollentuna, through planning, could increase the health promoting effects of green spaces on the residents of Malmvägen. The results of the interviews showed that the green areas that had the greatest importance for the interviewed residents were the nearby parks and a green area at a nearby lake. The generally well-known green areas in Sollentuna, although situated in a longer distance from Malmvägen, were also fairly popular among the respondents while other green spaces were quite unknown among the respondents, although situated fairly close to Malmvägen. The biggest obstacles, identified among the respondents, for visiting green areas were insecurity, remoteness, lack of knowledge and information about the green areas, lack of interest in visiting green areas, lack of activities in the green areas and also cold and bad weather. Inventories in the neighborhood showed that signage to green areas were either unclear or missing. Information about the green areas of Sollentuna was also lacking. The green areas around Malmvägen were largely exposed to traffic noise, which made them less healthy to stay in. Roads and railways also created barrier effects. The municipality of Sollentuna is advised to preserve and develop the nearby green areas, to inform inhabitants about the existing green areas, to link the residential and green areas with attractive pedestrian and cycle routes, to especially welcome people unaccustomed to being in the Swedish nature out in the green areas and to inspire residents to go outside during the cold and dark season by arranging special events in the parks.