Home About Browse Search
Svenska


Norén, Maria, 2013. Industripark Lövholmen : en studie om kreativitet som utgångspunkt i stadsutveckling. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Urban and Rural Development

[img]
Preview
PDF
10MB

Abstract

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. Många städer och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det här examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det är som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag närmare på ett avvecklat industriområde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design främja kreativitet i utomhusmiljön.

Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgångsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i städer. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igång ordentligt. Florida menar att en ny klass, vilken han kallar den kreativa klassen, bär på framtidens ekonomiska kapital och hävdar att de söker sig till platser där de kan leva en viss livsstil och förverkliga sina drömmar. De platser som de söker sig till genomgår en kreativ utveckling. Runt om i världen har man sett en trend där kreativa profileringen ofta syftat till att locka till sig de här människorna.

Kreativitet har också haft en avgörande roll för social hållbarhet i städer. I Berlin uppmuntrar stadsplanerare till tillfälliga, kreativa projekt i staden, då de menar att det kan skapa nya urbana livsstilar. Agenda 21 för kultur uppmuntrar också till kreativitet i städer då de anser att det kan bidra positivt till att bevara det kulturella arvet och mångfalden som är hotat i och med pågående globalisering och standardisering.

De kreativa platser som finns har i regel utvecklats utifrån sitt sammanhang över en längre tid. Platsernas kreativitet har inte uppstått som ett resultat av planering. En rad faktorer som ger förutsättningar för kreativitet har kunnat konstaterats vara sammanlänkade och beroende av varandra på ett komplext sätt.

De viktigaste slutsatser som jag kom fram till var att det i stadsutveckling är svårt att skapa kreativitet. På platser där det finns en existerande kreativitet har man dock goda chanser att bevara och vidareutveckla den. Det är då viktigt att se kreativitet som en process och låta processen ta tid. Resultatet i form av eventuell ekonomisk lönsamhet bör inte vara det övervägande målet. Den ekonomiska lönsamheten kan dock användas som argument för att göra kreativa satsningar. Landskapsarkitekten har en viktig roll för att värna om kreativitet som finns i våra offentliga rum och landskap.

Lövholmen i Stockholm var området som jag studerade närmare. Det är Stockholms sista centrala industriområde som idag har en närvarande kreativitet genom till exempel ett flertal ateljéer, gatumålningar och en konsthall. Området vittnar om en över 100 år gammal industrihistoria som av Stockholms Stadsmuseum har klassificerats som särskilt värdefull. Beckers färgindustri dominerade platsen större delen av den här tiden.

I Lövholmen ville jag skapa en kreativitetsfrämjande gestaltning. Jag fokuserade på mellanrummens betydelse och skapade medveten öppna och oprogrammerade ytor. Nya verksamheter fick ta plats i de gamla industribyggnaderna. Min grundidé var att platsen skulle kunna förändras och anpassas efter människors idéer och tankar om platsen.

I diskussionen reflekterar jag vidare kring att planera för kreativitet samt vad konsekvenserna skulle bli om man inte planerade för kreativitet.

,

Creativity has become an increasingly common feature of urban development. Many cities add creativity to their profile. In the first part of this thesis, I have studied how creativity is being used in urban development and what it is that makes a place creative. In the second part I have looked closer into a decommissioned industrial area in Stockholm where I have examined if it is possible to promote creativity in the outdoor space through design.

Creative places have proven to be financially successful, which can be the reason for the rapid increase in creative profiling of cities. In Sweden the debate about creative cities arose when Richard Florida published his book, The rise of the creative class, 2002. Florida argues that a new “creative” class carries the economic capital of the future. He claims that those who belong to the creative class seek out places where they can live a certain lifestyle and realize their dreams. Those places often undergo a creative development. Around the world, creative profiling of cities that aims to attract these people has become more common.

Creativity has also proved to be important for social sustainability in cities. City planners in Berlin encourage temporary creative projects in the city since those projects have enabled new urban lifestyles. Agenda 21 for culture also promotes creativity in cities since they believe that creativity can help us to protect and preserve our cultural diversity and heritage that are threatened today due to the ongoing globalization and standardization.

Existing creative places have in general developed from their own context over a certain time. The creativity in those places has not emerged as a result of planning. There are a number of factors that provide opportunities for creativity, which are interconnected and dependent on each other in a very complex way. Therefore it is not possible to give an exact definition of what makes a place creative.

My main conclusion is that it is difficult to plan for creativity to happen in cities. In places where there is an existing creativity however, there are good chances to develop and expand it. It is important to see creativity as a process, and let the process take time. The process should be in focus. The results in terms of eventual economic gain must not be the dominating goal, although it can be used as an argument to make creative projects possible. Landscape architects have an important role in protecting the creativity that exists in our public spaces and landscapes.

Lövholmen is the name of the industrial area in Stockholm that I studied closer. Today the area has an existing creativity, in the form of several studios, an art gallery and street art. The area’s industrial history is over 100 years old with buildings from different periods. Stockholm City Museum has classified Lövholmen as particularly valuable to preserve.

In Lövholmen I wanted to promote creativity through design. To do that, I focused on interspaces, and enabled new areas that were non-programmed and varied in size and character. I let new creative activities take place in the former industrial buildings. My main idea was that the area should be easily changed and adapted to new ideas and projects.

In the discussion part I reflected about the consequences of planning and not planning for creativity.

Main title:Industripark Lövholmen
Subtitle:en studie om kreativitet som utgångspunkt i stadsutveckling
Authors:Norén, Maria
Supervisor:Johansson, Rolf
Examiner:Berglund, Ulla
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2013
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:NY004 Landscape Architecture Programme, Ultuna 300 HEC
Department:(NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
(LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development
Keywords:stadsutvekcling, stadsplanering, kreativitet, industriområde, Lövholmen
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2062
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2062
Subjects:Social sciences, humanities and education
Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:01 Mar 2013 11:25
Metadata Last Modified:01 Mar 2013 11:25

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits