Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

För att uppnå en mer miljöanpassad fysisk planering upprättas miljökonsekvensbeskrivningar (MKB:er) för planer som kan antas leda till betydande miljöpåverkan. MKB:n är ett dokument som beskriver de miljökonsekvenser som en plan kan ge upphov till och fungerar som ett beslutsunderlag för att integrera miljöhänsyn i planbestämmelserna. Processen att ta fram en MKB kallas miljöbedömning och regleras i den svenska miljölagstiftningen. I lagstiftningen finns krav på att den som antagit planen ska följa upp den faktiska miljöpåverkan som planen gett upphov till. Uppföljningen ska ske efter att planen genomförts och omfatta all betydande miljöpåverkan. Det saknas idag tydliga riktlinjer om hur uppföljningen ska genomföras, och många av landets kommuner lyckas inte leva upp till de lagstiftade kraven. Detta kandidatarbete syftar till att studera hur Umeå kommun arbetar med att följa upp betydande miljöpåverkan från detaljplaner och hur kommunen uppfyller de lagstiftade kraven angående uppföljningen. Metoder som används är en litteraturstudie som bland annat behandlat lagtexter och myndighetsskrifter, en fallstudie av fyra av kommunens MKB:er samt intervjuer med anställda på Umeå kommun. Resultatet visar att uppföljningen behandlas mycket lite i de studerade miljökonsekvensbeskrivningarna och att det praktiska uppföljningsarbetet hittills endast omfattat två av kommunens detaljplaner. I rapporten diskuteras hur väl kommunen uppfyller kraven i lagstiftningen och hur uppföljningen kan organiseras för att täcka alla detaljplaners betydande miljöpåverkan.

In order to achieve a more environmentally adapted physical planning Environmental Impact Assessments (EIA) are established for plans that are considered to cause a significant environmental impact. The EIA is a document which describes the possible environmental consequences a plan can lead to and serves as a tool to integrate environmental consideration into the plan provisions. The process to produce an EIA is called environmental assessment and is regulated in the Swedish environmental legislation. The legislation requires that the one who adopted the plan has to monitor the actual environmental impact of the plan. The monitoring shall be done after the plans implementations and include all significant environmental impact. Today, there is a lack of guidance on how to organize the follow-up, and many of the municipalities fail to fulfill the legislative requirements. This bachelor thesis aims to study how the municipality of Umeå is monitoring significant environmental impacts from detailed plans and how they meet the legislative requirements regarding follow-up. Methods that are used are a literature study, a case study of four EIAs from the municipality and interviews with employees of the municipality of Umeå. The result shows that the follow-up is treated vaguely in the studied EIAs and that only two of the detailed plans have been monitored so far. The report discusses how well the municipality fulfill the requirements in the legislation and how they can organize the monitoring to cover all significant environmental impacts from the detailed plans.