Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna uppsats syftar till att, utifrån en granskning av tre olikt gestaltade gator i Stockholm, belysa faktorer och förhållanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och därigenom påverkar möjlighet för möten och interaktion mellan människor. Vi ämnar visa hur Stockholms stad arbetar med sociala aspekter knutna till gator inom planering och gestaltning samt om det finns verktyg för utvärdering av sociala kvaliteter.
Genom fallstudier av Sergelgatan, Götgatan och Hammarby allé erhölls resultat om respektive gatas förutsättningar för vistelse. Utifrån litteraturstudier av Jan Gehls och Jane Jacobs mest erkända böcker samt av Stockholms stads styrdokument vid planering och gestaltning av staden, analyserades observationerna av gatorna.
Resultaten i studien bekräftar för det mesta Gehls och Jacobs teorier om hur offentliga rum bör gestaltas, med undantag från vissa upptäckter. Ett annat erhållet resultat är att Stockholms stads arbetsdokument inte är tillräckliga för att genomföra en detaljutformning av stadens gaturum. Dokumenten behandlar oftast en mer översiktlig planering och beskriver snarare ett synsätt än fungerar som konkreta hjälpmedel för planerare och arkitekter vid utformning av staden.
En mångfald måste finnas i staden för att många kontakter, både ytliga och mer intensiva, ska uppstå och ge staden ett socialt liv. Stadslivet i sin tur är källan till en förståelse för andra individer, vilket skapar en trygghet och stärker tilliten mellan människor. I och med detta blir människors vistelse och därmed interaktioner och möten mycket betydelsefulla. En förutsättning för att dessa ska ske är att offentliga rum detaljgestaltas och platsanpassas.
Slutsatsen i denna studie är att det offentliga gaturummet idag inte fungerar som en mötesplats, utan snarare som ett transportstråk mellan målpunkter. Vi vill framhäva betydelsen av gaturummen som sociala mötesplatser, då dessa täcker en betydande del av staden, måste användas av människor och därför ofta har ett rikt folkliv. Vi som landskapsarkitektstudenter bedömer att insatser borde göras i alla offentliga stadsrum, även i gaturummen. Genom god gestaltning kan vi skapa förutsättningar för en trygghet och förståelse i samhället.

This paper aims to examine three differently portrayed streets in Stockholm. It illuminates factors and conditions which are favorable or unfavorable for staying and thereby affect the possibility of meetings and interaction between people. We aim to show how the city council of Stockholm work with social aspects related to planning and portrayal of the streets, and if there are tools for evaluating social qualities.
Through case studies of Sergelgatan, Götgatan and Hammarby allé, results were obtained about each street’s conditions for staying. In the light of literary studies of Jan Gehls and Jane Jacobs most acknowledged books and the city council of Stockholm policy documents regarding planning and portrayal of the city, the observations of the streets were analyzed.
The results of the study mostly confirm Gehls and Jacobs theories about how public spaces should be portrayed, with exceptions of some discoveries. Another obtained result is that the city councils working- and policy documents are not sufficient to carry out a detailed design of the city’s streets. Most often the documents treat a more general plan and describe an approach rather than serve as practical tools for city planners and architects when designing the city.
Diversity must be available in the city in order to enable many interactions, both shallow and more intense, and to give the city a social life. City life in turn, is the source of an understanding of other individuals, which create security and increases trust between people. Because of this, peoples staying and resulting interactions and meetings become very important. A prerequisite for this to happen is that public spaces are portrayed in detail and adapted to the location.
The conclusion of this paper is that the public street space today does not work as a meeting place, but more as a transport route between target destinations. We want to highlight the importance of the street spaces as social meeting places. Streets cover a significant part of the city, have to be used by people and thereby often are filled with life. As students of landscape architecture, we assess that efforts should be made in all public city spaces, including street space. By good portrayal of the city space we can create conditions for security and understanding in our society.