Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

While Indonesia faces countless environmental challenges due to the deforestation and exploitation of nature, the terraced rice landscapes of Bali – known as subak – appear to be not only more protected, but also better preserved than the rest of the country’s greenspaces. It is therefore imperative to ponder upon the question of why this discrepancy may be and, in this case, investigate how subak visitors have been using these areas for outdoor recreational activities and thus contribute to greater environmental awareness. This first study of outdoor recreational activities in the cultural landscape subak aims to identify what characterises these activities and describe how these activities connect to sustainable development. The study compiled a quantitative questionnaire answered by fifty-eight respondents, five semi-structured in-depth interviews, and a series of participant observations. Based on quantitative and qualitative analyses, nine characteristics were identified: (1) colours of nature, (2) smells of nature, (3) wide open space, (4) sounds of nature, (5) species richness, (6) distinctive cultural and religious practices, (7) togetherness, (8) protection, as well as (9) affordability. The study described the positive and negative connections between outdoor recreational activities in the cultural landscape subak with the 2030 Agenda for Sustainable Development, particularly on SDG 3 Good Health and Well-Being, SDG 11 Sustainable Cities and Communities, and SDG 12 Responsible Consumption and Production. The results of the study revealed that (1) outdoor recreational activities in the subak areas have yielded benefits, namely improved cognitive and social skills, as well as an enhanced state of health and well-being, (2) the role of the subak areas in facilitating outdoor recreational activities has shown cognitive, emotional, and behavioural changes in the study participants, and (3) outdoor recreational activities in the subak areas have fostered a more environmentally conscious mindset that helps improve human health and well-being. Above all, the study emphasises a new environmental mindset, whereby there is a genuine desire to preserve/conserve the subak environment and to achieve the Sustainable Development Goals (SDGs) within the framework of this study. Overall, the mixed methods analysis applied in the study provided new transcendent perspectives that in future research can form the starting point for emphasising outdoor recreational activities with characteristics that can improve health and well-being. In summary, such research can both inspire change as well as usher in concrete actions and solutions to address environmental threats to the cultural landscape subak – which is also a UNESCO World Heritage Site.

Medan Indonesien står inför otaliga miljöutmaningar på grund av avskogningen och exploateringen av naturen, så verkar de terrasserade rislandskapen på Bali – så kallade subak – inte bara vara mer skyddade, utan också bättre bevarade än de övriga grönområdena i landet. Det är därför nödvändigt att fundera över vad denna diskrepans kan bero på och, i detta fall, undersöka hur subak-besökare har använt dessa områden för friluftsaktiviteter, vilket bidrar till ett större miljömedvetande. Denna första studie av friluftsaktiviteter i kulturlandskapet subak syftar till att identifiera vad som kännetecknar dessa aktiviteter och beskriva hur de kan kopplas till hållbar utveckling. Studien sammanställde ett kvantitativt frågeformulär besvarat av femtioåtta respondenter, fem semistrukturerade djupintervjuer och en serie deltagarobservationer. Baserat på kvantitativa och kvalitativa analyser så identifierades nio egenskaper: (1) naturens färger, (2) naturdofter, (3) vidöppen yta, (4) naturljud, (5) artrikedom, (6) särpräglade kulturella och religiösa sedvänjor, (7) samhörighet, (8) skydd och (9) överkomliga priser. Studien beskrev de positiva och negativa kopplingarna mellan friluftsaktiviteterna i kulturlandskapet subak med Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling, särskilt Mål 3: god hälsa och välbefinnande, Mål 11: hållbara städer och samhällen och Mål 12: hållbar konsumtion och produktion. Resultaten av studien avslöjade att (1) friluftsaktiviteter i subakområdena har gett fördelar i form av förbättrade kognitiva och sociala färdigheter, samt ett förbättrat tillstånd av hälsa och välbefinnande, (2) subakområdenas roll för att utöva fritidsaktiviteterna har uppvisat kognitiva, emotionella och beteendemässiga förändringar hos studiedeltagarna och (3) friluftsaktiviteter i subakområdena har främjat ett mer miljömedvetet tänkande som hjälper till att förbättra människors hälsa och välbefinnande. Framförallt poängterar studien på ett nytt miljötänk, varvid det finns en genuin vilja att bevara subak-miljön samt att uppnå globala målen för hållbar utveckling inom ramen för denna studie. Sammantaget gav den blandade metodanalysen som tillämpades i studien nya transcendenta perspektiv som i framtida forskning kan utgöra utgångspunkten för att betona friluftsaktiviteternas egenskaper som kan förbättra hälsa och välbefinnande. Sammanfattningsvis kan sådan forskning både inspirera till förändring och leda till konkreta handlingar och lösningar för att bemöta miljöhot mot kulturlandskapet subak – som också är ett Unescos Världsarv.

Sementara Indonesia menghadapi banyak tantangan lingkungan akibat deforestasi dan eksploitasi alam, lanskap sawah terasering di Bali – yang dikenal sebagai subak – tampaknya tidak hanya lebih terlindungi, tetapi juga lebih terpelihara daripada ruang terbuka hijau (RTH) lainnya di negara ini. Oleh karena itu penting untuk merenungkan pertanyaan mengapa perbedaan ini bisa terjadi dan, dalam hal ini, menyelidiki bagaimana pengunjung subak telah menggunakan area ini untuk aktivitas-aktivitas rekreasi di ruang terbuka dan dengan demikian berkontribusi pada kesadaran lingkungan yang lebih besar. Studi pertama tentang aktivitas-aktivitas rekreasi di ruang terbuka di lanskap budaya subak ini bertujuan untuk mengidentifikasi apa yang menjadi karakteristik aktivitas-aktivitas tersebut dan menjelaskan bagaimana aktivitas-aktivitas tersebut terhubung dengan pembangunan berkelanjutan. Studi ini mengompilasi kuesioner kuantitatif yang dijawab oleh 58 responden, 5 wawancara mendalam semi-terstruktur, dan serangkaian observasi partisipan. Berdasarkan analisis kuantitatif dan kualitatif, 9 karakteristik teridentifikasi: (1) warna alam, (2) bau alam, (3) ruang terbuka yang luas, (4) suara alam, (5) kekayaan spesies, (6) praktik budaya dan agama yang khas, (7) kebersamaan, (8) perlindungan, serta (9) keterjangkauan harga. Studi ini menjelaskan hubungan positif dan negatif antara aktivitas-aktivitas rekreasi di ruang terbuka di lanskap budaya subak dengan Agenda 2030 untuk Pembangunan Berkelanjutan, khususnya pada Tujuan 3: Kesehatan yang Baik dan Kesejahteraan, Tujuan 11: Kota dan Komunitas yang Berkelanjutan, dan Tujuan 12: Konsumsi dan Produksi yang Bertanggung Jawab. Hasil studi ini menemukan bahwa (1) aktivitas-aktivitas rekreasi di ruang terbuka di kawasan subak telah memberikan manfaat, yaitu penambahan keterampilan kognitif dan sosial, serta peningkatan kondisi kesehatan dan kesejahteraan, (2) peran kawasan subak dalam memfasilitasi aktivitas-aktivitas rekreasi di ruang terbuka telah menunjukkan perubahan kognitif, emosional, dan perilaku pada peserta studi, dan (3) aktivitas-aktivitas rekreasi di ruang terbuka di kawasan subak telah menumbuhkan pola pikir yang lebih sadar lingkungan yang membantu meningkatkan kesehatan dan kesejahteraan manusia. Lebih dari segalanya, studi ini menekankan pada pola pikir lingkungan baru, di mana ada keinginan yang tulus untuk melestarikan lingkungan subak dan untuk mencapai Tujuan Pembangunan Berkelanjutan (TPB) dalam konteks studi ini. Secara keseluruhan, analisis metode campuran yang diterapkan dalam studi ini memberikan perspektif transenden baru yang dalam penelitian masa depan dapat menjadi titik awal untuk menekankan aktivitas-aktivitas rekreasi di ruang terbuka dengan karakteristik yang dapat meningkatkan kesehatan dan kesejahteraan. Singkatnya, penelitian semacam itu dapat menginspirasi perubahan serta mengantarkan tindakan dan solusi nyata untuk mengatasi ancaman lingkungan terhadap lanskap budaya subak – yang juga merupakan Situs Warisan Dunia UNESCO.

인도네시아는 삼림 벌채와 자연 착취로 인해 수많은 환경 문제에 직면해 있지만 수박(subak)으로 알려진 발리의 계단식 논 풍경은 국가의 다른 녹지보다 더 잘 보호될 뿐만 아니라 더 잘 보존된 것으로 보인다. 따라서 이러한 불일치가 발생하는 이유에 대해 숙고하고, 이 경우 수박 방문객들이 자연친화적 야외활동을 위해 이 지역을 어떻게 사용하여 환경 인식 향상에 기여했는지 조사하는 것이 필수적이다.
문화 경관 수박에서의 자연친화적 야외활동에 대한 이 첫 번째 연구는 이러한 활동의 특징을 식별하고 이러한 활동이 지속 가능한 개발과 어떻게 연결되는지 설명하는 것을 목표로 하였다. 이 연구에서는 58명의 관심 참여자가 응답한 정량적 설문지를 통해, 5건의 반구조화된 심층 인터뷰 및 일련의 참가자 관찰이 하였다.
양적 및 질적 분석을 기반으로 (1) 자연의 색상, (2) 자연의 냄새, (3) 넓은 열린 공간, (4) 자연의 소리, (5) 종의 풍부함, (6) 독특한 문화 및 종교 관행, (7) 공생, (8) 보호 및 (9) 경제성의 9가지 특성을 식별하였다. 이 연구는 특히 SDG 3 건강과 복지(Good Health and Well-Being), SDG 11 지속가능한 도시 및 거주지 조성(Sustainable Cities and Communities), SDG 12 책임 있는 소비와 생산(Responsible Consumption and Production)에 관한 지속 가능한 개발을 위한 2030 의제와 문화 경관 수박에서의 야외 레크리에이션 활동 사이의 긍정적 및 부정적 연관성을 설명했습니다.
결과 연구:
(1) 수박 지역의 자연친화적 야외활동은 인지 계선과 사회적 기술의 향상뿐만 아니라, 건강과 웰빙이 증진된 상태를 나타내었다.
(2) 수박 지역의 역할- 자연친화적 야외활동을 촉진하는 것은 연구 참가자의 인지, 감정 및 행동 변화를 보여주었다.
(3) 수박 지역의 자연친화적 야외활동은 인간의 건강과 웰빙을 개선하는 데 도움이 되는 보다 환경 의식적인 사고 방식을 육성하였다. 무엇보다 본 연구는 본 연구의 틀 내에서 수박 환경을 보존하고 지속가능발전목표(SDGs:Sustainable Development Goals)를 달성하고자 하는 진정한 열망이 있는 새로운 환경적 사고방식을 강조한다.
전반적으로 이 연구에 적용된 혼합 방법 분석은 향후의 관련된 연구에서 건강과 웰빙을 향상시킬 수 있는 특성을 지닌 자연친화적 야외 활동을 강조하는 출발점이 될 수 있다는 새로운 초월적 관점을 제공했다. 요약하면, 그러한 연구는 변화를 불러일으키고 유네스코 세계 문화 유산이기도 한 수박 문화 경관에 대한 환경 위협을 해결하기 위한 구체적인 행동과 해결책을 제시할 수 있다.