Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Globalt är jodbrist ett av de allvarligaste hälsoproblemen. Delar av befolkningar i flertalet utvecklade länder som tidigare har haft tillräckliga intag av jod har idag jodbrist. Sveriges befolkning anses än så länge upprätthålla tillräcklig jodstatus, samtidigt som de långsiktiga trenderna visar att jodnivåerna i flera erkänt jodrika livsmedel minskar. Jod är ett spårämne med flertalet essentiella funktioner för den mänskliga fysiologin, bland annat för produktionen av hormoner som är centrala för normal tillväxt, utveckling av det centrala nervsystemets samt olika metabola funktioner. Intas för lite jod kan det leda till struma eller hypotyreos medan för mycket jod kan leda till tyroideacancer eller hypertyreos. Enligt de Nordiska Näringsrekommendationerna bör vuxna inta 150 μg jod/dag. Rekommendationen för barn är något lägre medan rekommendationen för ammande och gravida är högre.
Globalt sett är jodberikade bordssalt, fisk, skaldjur, alger och ägg viktiga jodkällor. I utvecklade länder är även mjölk- och mejeriprodukter en viktig källa till jod. I Sverige och övriga skandinaviska länder är salt berikat med jod samt mjölk- och mjölkprodukter de livsmedel som primärt tillgodoser jodbehovet. I svensk mjölk finns i genomsnitt 11,7 μg jod/100 g vilket gör att 16,8 % av svenskars jodbehov tillgodoses av konsumtionsmjölk. Mellan och inom länder finns däremot stora variationer i mjölkens jodinnehåll. Variationerna kan bero på fodrets sammansättning, huruvida rapsfröprodukter har använts vid utfodringen, säsongvariationer, geografiska variationer eller vilket produktionssystem som tillämpats på gården. Gemensamt för samtliga variationer är att de har en tydlig koppling till utfodringen. Även desinfektions- och spendoppningsmedel med jod som används efter mjölkning kan antas påverka jodnivåerna i mjölken.
Den här litteraturstudien syftar till att undersöka jodinnehållet i svensk mjölk och jämföra det med nivåerna i utländsk mjölk. Studien syftar även till att sammanställa vilka faktorer som påverkar jodinnehållet i mjölk och därmed hur mjölkens jodinnehåll skulle kunna öka.

Globally, iodine deficiency is one of the most severe health issues. In several developed countries, populations which have had sufficient levels of iodine are now struggling with deficiency problems. The iodine status of the Swedish population is still regarded to be sufficient, although the long-term trends indicates that the iodine levels in several iodine rich foods are decreasing. Iodine is a mineral and a trace element with several vital functions for the human physiology. Iodine plays a crucial role in the productions of the thyroid hormones, thyroxine and triiodothyronine. The hormones are essential for a normal growth, development of the central nervous system as well as for several metabolic functions. An insufficient iodine intake can cause goitre or hypothyroidism and an excessive intake can cause hyperthyroidism or thyroid cancer. According to the Nordic Nutrition Recommendation, the recommended intake for adults are 150 μg iodine/day. The recommendation is slightly lower for children and a bit higher for pregnant or breast-feeding women.
Globally, table salt fortified with iodine, fish, shellfish, algae and egg are important sources of iodine. Milk and dairy products serve as an important source of iodine in developed countries. In Scandinavia in general, and particularly in Sweden, iodine fortified salt together with milk and milk products are the primary foods that provide the population with iodine. The iodine content of Swedish milk is 11.7 μg iodine/100 g which gives that approximately 16.8 % of the Swedish iodine requirement is covered by the intake of consumption milk. Within and between countries, there are significant variations in the iodine content of milk. These variations depend on the composition of the feed, whether it contains rapeseed meal or cake, seasonal variation, geographical differences and production system. All the variations have a distinct linkage to the feed. The utilization of iodine containing teat-dipping disinfectants post-milking is possibly an additional factor which can affect the iodine content of the milk.
The aim of this literature review was to investigate the iodine content in Swedish milk and compare it to the levels in foreign milk. Also, the study aimed to compile which factors affect the iodine content in milk and consequently how the iodine content of the milk can increase.