Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Historiskt sett har livsmedelsproduktionen varit en del av gemenemans vardag. Dagens långa avstånd till livsmedelsproduktionen är både fysiskt och mentalt stort, vilket har visats sig ha en negativ inverkan på kunskapen om livsmedelsproduktion (Lundström, 2010). Enligt den svenska regeringens livsmedelsstrategi (2016) ska den offentliga verksamheten höja barns kunskap om livsmedelsproduktion. I denna uppsats undersöks vad skolan kan göra för att höja barns kunskap om livsmedelsproduktion. Fokus har varit på att ta reda på vad grundskolelärare upplever för begränsningar och möjligheter att öka kunskapen om hur maten produceras. Syftet är även att beskriva hur dagens undervisning om livsmedelsproduktion fungerar i grundskolan.
Underlaget till uppsatsen består av material från intervjuer med lärare som undervisar i grundskolan. Totalt genomfördes nio semi-strukturerade intervjuer med lärare under hösten 2019. Materialet analyserades och tematiserades och likheter och skillnader i materialet identifierades, för att svara på syftet och frågeställningarna. Vid analysen av empirin användes teori om lärande, samt Giddens struktureringsteori, som innehåller begreppen handlingsutrymme och resurser. Med hjälp av teorierna har lärarnas möjligheter och begränsningar samt nuvarande undervisning undersökts.
Resultat från intervjuerna visar att det är stora skillnader i hur lärarna arbetar med att förmedla kunskap om livsmedelsproduktion i grundskolan idag. Det finns stora likheter i intervjuerna, bland annat om rollen som läroplanen har för innehållet i undervisningen samt att lärarens intresse och kunskap styr innehållet. Tid, kompetens, pengar, läromedel anses vara bristvara som begränsar lärarnas möjligheter att lära ut om livsmedelsproduktion. Lärarna efterfrågar tydligare styrning i läroplaner och kompetensutvecklingsinsatser och ökad möjlighet att genomföra studiebesök hos producenter för att få möjlighet att höja kunskapen om livsmedelsproduktion. Lärarna anser att studiebesök hos livsmedelsproducenter ger en bra förutsättning att höja elevers kunskap och skulle vilja genomföra flera. Det saknas resurser och handlingsutrymme för att lärarna ska kunna agera i en riktning som gör att elevens kompetens om livsmedelsproduktion höjs från dagens nivå.

Food production has always been a part of people’s everyday lives. However, today there is a large distance between people and food production both physically and mentally, which has been shown to have negative impact on people’s knowledge of food production. The Swedish food strategy states that public bodies should contribute to the increase of children’s knowledge about food production. Public bodies, for example schools, are central to increase children’s knowledge, and that opens for an interesting study. The chosen study therefore focuses on elementary school teachers’ experiences about limitations and successes in increasing knowledge about food production to their pupils. The study also investigates and describes how food production is taught in elementary school.
To study the chosen topic, the chosen method has been qualitative, with semi-structured interviews with elementary school teachers. The interviews have been conducted during the fall of 2019. The collected data has been analysed and thematised, which has been of most value while identifying similarities and differences in the interviews for answering the research questions. When analysing the collected data, theory of learning has been used, as well as Gidden´s structuration theory, which contains scope of action and resources. The theory has been helpful in exploring the possibilities and limitations for teachers and how the knowledge about food production has been taught.
The collected data from the interviews shows that there are major differences in how teachers teach about food production in elementary school today. There are differences in how the children´s knowledge about food production is perceived by the teachers. However, the majority of the teachers agree upon that the curriculum for the content of the teaching is based on the teachers own interest which influences what the students learn. Also, aspects of time, skills, money and teaching materials affects teachers’ opportunities to teach about food production. Teachers in the interviews wish for better and more clear directives of the curriculum, competence development and increased ability to conduct teaching on site, for example while visiting food producers. One or more study trips to a producer would, accordingly to the thesis, be helpful in providing knowledge for students about food production. Nevertheless, there are no resources today for teachers to conduct teaching that increases the student´s competence and knowledge in food production.