Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Rödklöver (Trifolium pratense L.) är Sveriges mest odlade vallbaljväxt. En gräsvall med klöver i jämförelse med en ren gräsvall medför högre skördepotential, smakligare, näringsrikare foder och bidrar till en ökad födoresurs för pollinerare. På grund av bland annat rotröta försvinner rödklöverplantorna från fältet och då försvinner dessa egenskaper.

Målet med detta examensarbete var att ta fram en strategi för att öka klöverhalten och jämnheten i foderkvaliteten i vallar med liggtid längre än två år. I detta arbete utfördes fältstudier utanför Örebro (Närke) med en Schweizisk typ av rödklöver (Mattenklee – mattbildande klöver). Mattenklee har i internationella försök visat sig ha en god uthållighet. Rötter från ettårig och femårig (skördeår) Mattenklee av sorterna Corvus (2n) och Carbo (4n) (i blandning) jämfördes med ettårig och treårig SW Ares (2n). I femårsrutan med Mattenklee Corvus och Carbo togs tre vallskördar. Mattenkleesorter som tidigare varit med i officiella svenska sortprovningen jämfördes med SW Vicky som mätare med avseende på skörd. För att visa om det var någon ekonomisk vinning med ökad uthållighet beräknades kostnaden för ökad kvävegödsling vid klöverbortfall baserat på treåriga och fyraåriga försök.

Resultaten från fältstudierna visade att plantor från femåriga Mattenklee Corvus och Carbo bildade laterala rötter som försörjde plantorna med vatten och näring, vilket kan förklara uthålligheten hos Mattenklee. Genomgång av data från officiella svenska sortprovningen visade att sorter av Mattenklee hävdade sig mot mätare SW Vicky med avseende på skörd. Konsekvensen av minskad rödklöverandel är att vallen behöver kompletteras med mer kvävegödsel för att erhålla samma råproteinhalt i jämförelse med en vall med en hög andel rödklöver. Slutsatsen av arbetet är också en rekommendation att rödklöver behöver testas i minst tre skördeår i officiella svenska sortprovningen för att testa uthållighet och för att överensstämma med vallstödens krav på tre år som huvudgröda.

Red clover (Trifolium pratense L) is the most common forage legume in Sweden. Compared to a pure grass ley, a ley that contains clover brings in higher harvesting potentials, more palatable and nutritious forage and contributes to increased amount of food for pollinators.

The aim of the study was to form a strategy to increase the amount of clover and the quality of leys that are older than two years. In this study field studies were performed outside Örebro (Närke) in a Swiss type of red clover (Mattenklee). In international studies, Mattenklee has proven to have a good persistence. Mattenklee Corvus (2n) and Carbo (4n) roots from one and five harvest years were compared with SW Ares (2n) from one and three harvest years. Three harvests were taken in the five year plot of Mattlenklee Corvus and Carbo. Cultivars of Mattenklee that have been part of Swedish official field trials were compared with SW Vicky as a control for yield. In order to find out if there is an economic benefit in increasing the yields, the costs for increased nitrogen fertilizer due to a decrease in clover content were calculated, based on three and four year old trials from previous studies.

Results from the field studies showed that five year Mattenklee Corvus and Carbo formed lateral roots that supported the plants, which can explain the persistence in Mattenklee cultivars. Review of data from the Swedish official field trial showed that cultivars of Mattenklee could compete with the control clover SW Vicky regarding yields. The consequence of a smaller proportion of red clover is that more nitrogen fertilizer have to be added to the ley in order to obtain the same crude protein levels in comparison with a ley with a high proportion of red clover. This study concludes that red clover field studies have to span over at least three harvest years in the Swedish official field trials, in order to be able to evaluate persistence and to correspond with the requirements set for ley subsidies of three harvest years.