Home About Browse Search
Svenska


Sjöman, Elin, 2020. Bygdebolag : en ny metod för landsbygdsutveckling. Second cycle, A1E. Uppsala: SLU, Dept. of Urban and Rural Development

[img] PDF
945kB

Abstract

Kommunsammanslagningar och centraliseringar har lett till att statens närvaro på landsbygderna minskat och en större del av ansvaret för landsbygdsutveckling ligger på lokalsamhället. Mot den här bakgrunden har bygdebolagen växt fram – lokala aktiebolag som ägs av personer i eller med anknytning till bygden där all vinst återinvesteras i lokalsamhället.

I den här uppsatsen studerar jag bygdebolagen som en metod för landsbygdsutveckling. Med ett fenomenologiskt angreppssätt fokuserar jag på att lyfta fram informanternas syn på organisationsformen, framförallt aktiva i bygdebolag och bolagens aktieägare. Det empiriska materialet är inhämtat vid en fallstudie samt kompletterande intervjuer där semistrukturerade intervjuer var den främsta insamlingsmetoden. Genom att använda mig av teorier kring socialt kapital, mobilisering, samt faktorer som avgör platsers välstånd gör jag en grundläggande undersökning av varför bygdebolagen finns, vad de gör, innebär och kan komma att innebära. Med hjälp av kritik mot landsbygdsutveckling ur ett underifrånperspektiv analyseras även riskerna med utveckling som drivs av lokalsamhällesorganisationer.

Bygdebolagen är ett nytt sätt att arbeta med landsbygdsutveckling på. De har växt fram i ett tomrum mellan samhällssektorer, ett företagande på gränsen mellan det ideella och det offentliga. Organisationsformen har utvecklats från lokala initiativ till att bli en institution, ett sätt att arbeta med landsbygdsutveckling på. Genom bygdebolagen kan idéer kanaliseras och resurserna som krävs för genomförande mobiliseras. Framförallt deras modell för lokal finansiering lyfts fram som ett intressant bidrag till en ny typ av landsbygdsutveckling. För att bolagen ska fungera krävs socialt kapital i form av bygdens och omgivningens tillit. De kan då bidra till att bygdens välstånd byggs upp.

Metoden är ny och relativt okänd, men då bygdebolag samverkar kan kunskapen om organisationsformen intensifieras, både inom bolagen och i samhället. Då kunskaperna sprids ökar tilliten till metoden, något som skapar bättre förutsättningar för dem att bidra till landsbygdsutveckling.

,

The centralization of Government and merging of municipalities has reduced the level of state presence in rural areas in Sweden. In turn, the responsibility for rural development has shifted over to local communities. This is the backdrop against which the phenomenon of ‘bygdebolag’ has emerged. A ‘bygdebolag’ is a form of limited liability company, owned by a community, where all the profit is re-invested in the community. The purpose of this essay is to study ‘bygdebolag’ as a method for rural development. This is done through a phenomenological approach, with a focus on emphasising the informant’s perspectives on the form of organization. The informants primarily consist of persons who have invested in ‘bygdebolag’ or who are involved in their activities.

The empirical material has been gathered during a case study and through complementary interviews, where semi-structured interviews were the primary used collecting method. Through theories of social capital, mobilization, and factors deciding the wealth of a place I conduct a fundamental study of why ‘bygdebolag’ exist, what they do, as well as their significand now and in the future. Critique of governance and bottom-up development helps analyse the risks of rural development run by community organizations.

The ’bygdebolag’ are a new way of working with rural development. They have emerged in the vacuum created between the civic and public spheres in society. The organisation form has developed from local initiatives into becoming an institution, a method for rural development. Through ‘bygdebolag’ it is possible to channel ideas and mobilize resources to make them come true. The method for local funding has especially been emphasized as a step towards a new form of rural development. ‘bygdebolag’ are dependent on social capital, in terms of community and societal trust, to be able to achieve an increased wealth in the community.

The method of ‘bygdebolag’ is new and rather unknown. However, through cooperating between themselves and with the rest of society the knowledge about the method may be intensified. Greater knowledge about the method increases the level of trust in the method which in turn creates better conditions for ‘bygdebolag’ to contribute to rural development.

Main title:Bygdebolag
Subtitle:en ny metod för landsbygdsutveckling
Authors:Sjöman, Elin
Supervisor:Asztalos Morell, Ildikó
Examiner:Kuns, Brian and Beckman, Malin
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2020
Level and depth descriptor:Second cycle, A1E
Student's programme affiliation:NY007 Agriculture Programme - Rural Development 270 HEC
Supervising department:(NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
(LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development
Keywords:bygdebolag, utvecklingsbolag, landsbygdsutveckling, socialt kapital, mobilisering, governance, Bourdieuconomics
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-500028
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-500028
Subjects:Nature conservation and land resources
Language:Swedish
Deposited On:03 Mar 2020 06:56
Metadata Last Modified:04 Mar 2020 02:00

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits