Home About Browse Search
Svenska


Botos, Jennifer, 2019. Governance i älgförvaltningen : en skildring av hur olika intressen representeras inom älgförvaltningen i Uppsala län. Second cycle, A1E. Uppsala: SLU, Dept. of Urban and Rural Development

[img] PDF
554kB

Abstract

År 2012 införde den svenska staten en ny ansvarsnivå i älgförvaltningen. I dagens älgförvaltning finns flera samhällsintressen representerade och i förvaltningen deltar flertalet inblandade aktörer i en så kallad samförvaltning.

I varje län upprättas en länsplan för att kunna förvalta älgen på ett regionalt plan, denna förvaltningsplan bearbetas sedan på lokal nivå genom samråd mellan markägare och jägare i så kallade älgförvaltningsområden. De breda spektra av inblandade aktörer och förvaltningens uppbyggnad på samråd, inkluderat olika samhällsintressen gör att förvaltningssystemet är intressant att undersöka. Älgförvaltningens komplexitet samt brister och fördelar har även uppmärksammats i tidigare forskning (se Bjärstig et.al, 2014 & Wennberg DiGasper, Sandström, 2010) och i utvärderingar från ansvariga myndigheter (se Naturvårdsverket, 2015c). Älgförvaltningens utformning har justerats över tid och sedan år 2012 har förvaltningen dels genomgått en förändring jämfört med den tidigare förvaltningen då den lokala nivån endast var representerad av älgskötselområden. Den nya nivån, älgförvaltningsområden, har inneburit en decentralisering av planeringen då flera lokala aktörer numera involveras utöver länsstyrelsen. I den nya förvaltningen kan även ses som en centralisering eftersom de tidigare älgskötselområdena var relativt självstyrande (Ibid.).

Studien undersöker hur älgförvaltningen fungerar i Uppsala län. Studien inbegriper vilka förtjänster och nackdelar som uppfattas i det nuvarande förvaltningssystemet enligt de inblandade aktörerna. En kortfattad redogörelse kring vilka önskade förändringar som borde göras angående en samförvaltning av kronhjort och älg kommer även att framföras.

Analysen kommer att samlas i begreppet Governance som relaterar till de flernivåstyren som återfinns i förvaltningssystemet. Flernivåstyren kommer att användas tillsammans med begreppet governance. I förvaltningssystemet ses beslutsfattande på olika nivåer såsom i älgsskötselområden, i älgförvaltningsgrupper, i intresseorganisationer, viltförvaltningsdelegationer och länsstyrelser. Båda begreppen kommer att användas i analysen för att diskutera den komplexitet som finns inom förvaltningssystemet i och med flertalet inblandade aktörer.

I uppsatsen så blir jägarnas och markägarnas ståndpunkter centrala, men hur de olika myndigheterna och intresseorganisationerna ser på frågan kommer också att föras fram i resonemanget. Hur de olika aktörerna använder sitt inflytande för att få igenom sina önskemål inom ramverket kommer också att belysas.

För att kunna undersöka hur markägare, jägare, länsstyrelsen och intresseorganisationer upplevde förvaltningssystemet så genomfördes intervjuer. De flesta av intervjuerna har genomförts via telefon. Informanterna har varit styrelseledamöter från Älgförvaltningsgrupperna i Uppsala län, representanter från intresseorganisationer och från Länsstyrelsen i Uppsala. Den generella slutsatsen som kan dras från min studie är att uppfattningen kring hur älgförvaltningen och dess organisation är uppbyggd idag är att den fungerar bra i grunden men att det finns brister som också bör justeras för att öka förvaltningens legitimitet och dess måluppfyllelser. Det råder även en brist i ansvarsutkrävande och tydlighet då det är tvetydigt vad de olika begreppen som finns i riktlinjerna såsom lokalt förankrad, ekosystembaserad och adaptiv förvaltning i praktiken innebär. Det framkommer i intervjuerna att föreskrifterna anses vara alltför intrikata för att behålla stringens kring vad de olika inblandade har för inflytande, ansvar samt hur detta ska uppfyllas. Förvaltningens brister visar sig även i hur vissa av de uppsatta målbilderna inte lyckas uppnås.

Genom intervjuerna så framgår det att det finns olika önskemål om regelverksförändringar för att kunna förbättra förvaltningen. I de flesta av fallen så framkommer det att samma ståndpunkt delas av aktörer med samma intressen, exempelvis delas samma uppfattning av markägare sinsemellan men skiljer sig åt mellan jägare och markägare.

Main title:Governance i älgförvaltningen
Subtitle:en skildring av hur olika intressen representeras inom älgförvaltningen i Uppsala län
Authors:Botos, Jennifer
Supervisor:Beckman, Malin
Examiner:Hansen, Kjell
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2019
Level and depth descriptor:Second cycle, A1E
Student's programme affiliation:NY007 Agriculture Programme - Rural Development 270 HEC
Supervising department:(NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
(LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development
Keywords:älgförvaltning, governance, ansvarsutkrävande, tillit, kronhjortsförvaltning, samråd, samförvaltning, lokal förankring
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10264
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10264
Subjects:Nature conservation and land resources
Language:Swedish
Deposited On:13 Mar 2019 11:34
Metadata Last Modified:04 Jun 2020 12:07

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits