Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Älgen anses vara en symbolart för svenska skogen och i Sverige finns en lång tradition av att förvalta vår älgstam. Dagens älgförvaltning är ekosystembaserad, adaptiv och lokal förankrad med fokus på samverkan mellan aktörer som påverkar älgstammen för att nå älgförvaltningens mål ”en älgstam av hög kvalitet i balans med foderresurserna”. Att uppnå balansen är ett av problemen som aktörerna i älgförvaltningen brottas med idag.

Trots att aktörerna i älgförvaltningen generellt sett är positiva till samverkan förekommer samverkanssvårigheter och konflikter i älgförvaltningsgrupperna samt mellan representanterna i älgförvaltningsgrupperna och andra nivåer i förvaltningen som exempelvis länsstyrelsen.

En av förutsättningarna för att adaptiv förvaltning ska uppnås är att den kunskap och de perspektiv som intressenterna besitter görs tillgänglig, granskas och beaktas gemensamt av representanterna för de olika intressena. Syftet med studien är därför att synliggöra hur olika kunskaper och perspektiv beaktas samt att synliggöra olika uppfattningar om de inblandande aktörernas roller och arbetssätt i den adaptiva förvaltningen av älg i Sverige.

Undersökningen utgår från ett älgförvaltningsområde där representanter för älgförvaltningsgruppen, i älgförvaltningsområdet ingående älgskötselområde, länsstyrelse och intresseorganisationer intervjuas. I studien används begrepp från sociologiska inriktningarna praktik teori och symbolisk interaktionism för att analysera hur aktörerna samverkar och hanterar när de har olika kunskaper om älgen.

Resultaten visar att aktörerna är överens om att älgstammen behöver minskas för att uppnå minskade skador på skogen. Representanterna i älgförvaltningsgruppen har en vilja och öppenhet för att samarbeta som gör att kunskap och perspektiv delas mellan dem. Studien visar att länsstyrelsen respektive älgförvaltningsgruppen och älgskötselområdena delvis har olika syn på hur målen med älgförvaltningen ska uppnås samt på sin egen och de andras respektive roller, men också att de inte pratar med varandra om denna skillnad i synsätt. Det resulterar i låg kunskap om exempelvis länsstyrelsens administrativa förutsättningar eller älgförvaltningsgruppens långsiktiga mål med sin samverkan, och att olika perspektiv och kunskaper går förlorade i processen. I de fall där aktörerna träffas i fysiska möten eller när tjänstemännen eftersträvar att göra aktörerna delaktiga i länsstyrelsens beslut i olika situationer, översätts deras olika förutsättningar och kunskaper som leder till att de vet hur de ska agera tillsammans så att kunskap och perspektiv kan delas mellan aktörerna.

Eftersom kunskapen skapas i situationen och behöver översättas mellan olika situationer är studiens slutsats att lärandet i älgförvaltningen begränsas av representanternas möjlighet till deltagande i olika situationer i älgförvaltningen samt av aktörernas förmåga att översätta kunskap mellan de olika situationerna de är delaktiga i. Det vore därför intressant att följa upp denna studie med en studie av hur aktörernas möjligheter att delta i de olika situationerna i älgförvaltningen kan underlättas.

The moose is considered a symbolic species for the Swedish forest and Sweden has a long tradition of moose management. Today's moose management is ecosystem-based and adaptive, with a focus on collaboration between actors that influence the moose strain in order to manage sustainable moose populations in balance with available food resources and silvicultural practices. To achieve the balance is one of the problems that the actors in the moose management are struggling with today.

Although the actors are generally positive towards collaboration. There are difficulties in cooperation and conflicts in the moose management groups, as well as between the representatives in the moose management groups and other levels in the management, such as the county administrative board.

One presumption for adaptive management to be achieved is that the knowledge and perspectives that the stakeholders possess are made available, reviewed and considered jointly by the representatives of the various interests. Therefore, the aim of this study is to make visible how different knowledge and perspectives are considered and show different views on the roles and working methods of the involved actors in the adaptive management of moose in Sweden.

The survey is based on a moose management area where representatives of the moose management group, in the moose management area included moose management units, county administrative board and stakeholders are interviewed. Concepts from sociological orientations practice theory and symbolic interactionism are used to analyse how the actors interact and manage when they have different knowledge of the moose.

The results show that the actors agree that the moose population must be reduced in order to achieve reduced forest damage. The representatives in the moose management group have a willingness and openness to cooperate, which means that knowledge and perspective are shared between them. The study shows that the county administrative board and the other actors partly have different views on how the goals of moose management should be achieved, and on their respective roles, but also that they do not talk to each other about this difference in perspective. This results in low knowledge of, for example, the county administrative board's administrative prerequisites or the moose management group's long-term goals with its collaboration, and that various perspectives and knowledge are lost in the process. In cases where the actors meet physically or when the officials strive to engage the actors in the county administrative board's decisions in different situations, their different perspectives and knowledge are translated so that knowledge and perspective can be shared between the actors.

Since the knowledge is created in the situation and needs to be translated between different situations, the conclusion of the study is that learning in the moose administration is limited by the representative’s participation in the different situations and by their ability to translate knowledge between the different situations in which they are involved. Therefore, it would be interesting to follow up with a study of how the actor’s opportunities to participate in the different situations in the moose administration can be facilitated.