Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Vildsvinsstammens kraftiga tillväxt har inneburit förändrade förutsättningar för många av Sveriges lantbrukare och jägare. Skador på odlade grödor orsakar problem inom jordbruket, samtidigt som antalet jakttillfällen och tillgången på viltkött ökar. För att sprida kunskap om vildsvinens biologi och levnadsvillkor, vildsvinsjakt och skadeförebyggande åtgärder har länsstyrelserna arbetat fram regionala förvaltningsplaner över vildsvinsstammen i de olika länen. Denna studie ämnar att beskriva hur vildsvinsförvaltning kan gå till på lokal nivå, med utgångspunkt i jordbruksbygden Södra Trögd utanför Enköping - Uppsala län. Kvalitativa intervjuer användes för att undersöka hur lantbrukare och jägare i bygden förhåller sig till vildsvinen, förvaltningen av stammen och Länsstyrelsens riktlinjer. Materialet har analyserats med hjälp av forskning om självorganisering och gemensam förvaltning av naturresurser samt begreppen institutionalisering, samverkan och konflikt. I Södra Trögd förvaltas vildsvinsstammen med hög grad av lokal kontroll, oberoende av Länsstyrelsens riktlinjer. Bygdens lantbrukare och jägare en liknande, förhållandevis positiv, inställning till vildsvinen. Undantaget utgörs av de lantbrukare som drabbats mer av bök- och betesskador. Trots att vissa intressemotsättningar kan skönjas visar förvaltningen tecken på att vara välfungerande och att berörda parter har god förmåga att förstå varandras perspektiv. Det kan delvis förklaras med att många av bygdens lantbrukare jagar och att jägarna ofta har någon form av anknytning till jordbruket. På kort sikt anses läget vara hanterbart. Det bygger dock på att jägarna klarar att upprätthålla ett hårt jakttryck. För en långsiktigt hållbar situation krävs att fler personer intresserar sig för vildsvinsjakt, vilket skulle kunna stimuleras genom att försäljningen av vildsvinskött i framtiden underlättas.

A rapid increase of wild boars in Sweden has lead to changing conditions for many farmers and hunters. Damages on cultivated crops cause problems in agriculture, at the same time as hunting opportunities and the availability of game meat increases. In order to raise awareness of the wild boar’s biology and living conditions, wild boar hunting and damage prevention measures, the County Administration Boards (länsstyrelserna) have developed regional management plans over the wild boar populations in the different counties. This study aims to describe how wild boars can be managed at a local level, based on the area Södra Trögd outside of Enköping - Uppsala County. Qualitative interviews were used to investigate how farmers and hunters in the area relate to the wild boar, the management of the population and the guidelines from Uppsala County Administrative Board (Länsstyrelsen i Uppsala län). The analysis has been based on research about self-organization and natural resource joint management, as well as the concepts of institutionalization, collaboration and conflict. In Södra Trögd, wild boars are managed with a high degree of local control, independent of the County Administrative Board's guidelines. The local farmers and hunters share a similar, mostly positive, attitude towards the animal. The exception being farmers more affected by rooting damages. Despite the fact that some contradictions can be perceived, the management seem to be wellfunctioning and farmers and hunters in Södra Trögd have a good ability to understand each other's perspective. This can partly be explained by the fact that many of the farmers hunt and that hunters often have some form of connection to agriculture. In the short term, the situation is considered to be manageable. However, this is based on the presumption that a high hunting pressure can be maintained. In order to make the situation sustainable in the long term, more people need to take interest in wild boar hunting. This could be stimulated by facilitating the sale of wild boar meat.