Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie om häst i livsmedelskedjan i Sverige. Antalet hästar som gick till livsmedelsproduktion 2016 var 2668 vilket är det lägsta sedan mätningarnas start. Det motsvarar ungefär en femtedel av antalet avlivade hästar samma år. Samtidigt importeras hästkött för att mätta produktionen på charkuterivaror. Sällan har hästen studerats som livsmedelsproducerande trots att den uttryckt är det i lagar och förordningar. Initiativet till undersökningen kommer från LRF Häst som är en branschorganisation som jobbar för hästnäringen i Sverige.

Syftet är att ta reda på orsakerna till det låga slaktantalet av hästar i Sverige. Genom att undersöka hur hästköttets livsmedelskedja fungerar samt tydliggöra dess olika påverkansfaktorer ämnar uppsatsen att ta reda på de hinder och möjligheter som föreligger. Undersökningen baseras på litteratur och intervjuer primärt med slakterier och sekundärt med hästhållare samt andra aktörer livsmedelsindustrin. Konsumenternas intentioner återges genom statistik eller media.

Resultatet visade att hästens mångfacetterade roll i samhället påverkar hur många hästar som blir tillgängliga för slakt. Det tillsammans med etiska eller historiskt religiösa föreställningar påverkar hur hästköttet upplevs och hanteras. Med hjälp av leverantörsperspektiv och värdeperspektiv tydliggörs påverkansfaktorerna; önskemål om tillvägagångssätt vid slakt från hästhållare, hästpassanvändning, läkemedelsanvändning och fördomar gällande livsmedelssäkerhet. Livsmedelsskandalen 2013 pekas ut som en av de mest avgörande händelserna för dagens livsmedelskedja och marknad för hästkött i Sverige. Trots att svenska underleverantörer eller förädlare inte var inblandade satt händelsen spår vilket visar sig genom färre slakterier som slaktar häst och färre hästköttsprodukter. Det råder till viss del avståndstagande från hästkött vilket analyseras med hjälp av Mary Douglas teori om renhet och fara. Hästköttet kan ses som symbol för något negativt i samhället vilket ger uttryck för kulturell struktur och tradition.

Samtidigt visar undersökningen att hästköttet lyfts som något positivt ur resurssynpunkt. Hästköttet kan tillskrivas miljömässiga, ekonomiska och sociala värden vilket gör hästen till en multiresurs. Utmaningen ligger inte i livsmedelskedjan utan i att förena förhållningssättet till hästen som bruksdjur och till hästen som livsmedel.

This thesis is based on a qualitative analysis of horses in the supply chain in Sweden. The number of horses that went to food production 2016 was 2668, which is the lowest since the start of the measurement. This corresponds to one fifth of the number of horses that was euthanized in Sweden the same year. At the same time, horsemeat is imported to satisfy the production of horsemeat products. Rarely have the horses been studied as food producers even though it is stated in laws and regulations. The initiative for the investigation is from LRF Häst, an organization that works for the horse business and horse people in Sweden.

The purpose is to find out the reasons for the low slaughter rate of horses in Sweden. By examining and understanding how the food chain of horse works, as well as clarifying its various factors of influence, the essay aims to find out about the obstacles and opportunities that exist. It is done through literature and interviews primarily with slaughterhouses and secondary with horse holders as well as other actors in the food industry. Consumer intentions are represented through statistics or the media.

The result showed that the horse's multifaceted role in society affects how many horses become available for slaughter. Together with ethical or historical religious beliefs, it affects how the horse meat is perceived and managed. By using the supplier perspective and value perspective, the impact factors are clarified; requests for different approaches of slaughtering from horse holders, horse identity confirm, medical treatment and prejudice to food safety. The food scandal 2013 is identified as one crucial happening for today's food supply and market of horse meat in Sweden. Even though Swedish slaughterhouses or processors were not involved, the scandal leaved traces, which were shown by fewer slaughterhouses for horses and fewer horse meat products. Parts of the society is taking distance from horse meat, which is analysed using Mary Douglas’s theory of purity and danger. The horse meat can be seen as a symbol of something negative, which expresses cultural structure and tradition.

At the same time, the survey shows that the horse meat is raised as something positive from a resource perspective. The horse meat can be attributed to environmental, economic and social values, which makes the horse a multi resource. The challenge is not in the food chain, but in linking the approach to the horse for hobby and sport and to the horse for food.