Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hur påverkas stadslandskapet av kommersiella drivkrafter
och aktörer? På vilket sätt påverkar invånarna
staden genom sina konsumtionsmönster? Och hur
påverkas det mänskliga vardagslivet i staden i sin tur
av de kommersiella fysiska miljöerna? Är plats och
konsumtionsvanor de starkaste identitetsmarkörerna för
människor idag och på vilket sätt manifesteras och upprätthålls detta i stadsmiljön? Vilken typ av stadslandskap kan komma att behövas, eller bildas, i en framtid som kräver en mer resurssnål konsumtion?

Det här arbetet diskuterar konsumtionssamhället, tron
på ekonomisk utveckling och ständigt högre materiellt
välstånd som en väg till lycka, samt vad detta betyder
för stadens miljöer och de som lever i dem. Diskussionen
kretsar både kring vad kommersiella krafter får
för konsekvenser för stadens fysiska miljö liksom hur
konsumtionssamhället påverkar vår tids uppfattning
om vad som är stad. Olika tendenser och fenomen i det
nutida stadslandskapet som kan kopplas till konsumtionssamhället tas upp, exempelvis sprawl, anonymitet,
icke-platser, globala intressen som ställs mot lokala,
tendensen att automatiskt förknippa stadsliv med
shoppingliv, liksom de privata aktörernas ökade inflytande
över stadsutvecklingen.

Olika typer av kommersiella miljöer i staden behandlas,från gågatan till gallerian, från det lokala centrumet till det externa. I arbetet reflekteras kring vikten av att försöka frigöra sig från invanda föreställningar om hur olika stadsmiljöer bör se ut och fungera för att på så sätt hitta bättre lösningar eller starta en diskussion, till exempel om det ofta bortglömda ytterstadslandskapet på gränsen mellan stad och land.

En specifik kommersiellt präglad stadsmiljö studeras
närmare. Det externa köpcentrumet Kungens Kurva i Huddinge kommun strax utanför Stockholm, som tillsammans med näraliggande Skärholmen Centrum har blivit utsett till en framtida delregional kärna för handel, beskrivs, analyseras och diskuteras. Arbetet diskuterar även vad den offentliga planeringens vision av området som framtida delregional kärna för handel kan få för konsekvenser för platsens utveckling. Områdets symboliska betydelse, såväl som dess fysiska struktur och innehåll analyseras. Analysen går igenom
olika atmosfärer och karaktärer, platsens koppling till
omgivningen samt dess grönstruktur, för att öka förståelsen
för hur landskapet fungerar för människor. Hur
fungerar det externa köpcentrumet som fysisk miljö i
regional respektive i lokal skala? Vad får detta för konsekvenser för de boende i närområdet, som ju inte utgör
den kommersiella miljöns främsta målgrupp? Fysiska
och mentala barriärer som finns i landskapet på lokal
nivå analyseras och deras konsekvenser diskuteras.

Exempel på negativa konsekvenser av de lokala barriäreffekterna,är att miljön blockerar förflyttningar och
utbyte mellan Huddinge kommuns norra och södra
delar. En annan negativ konsekvens är att rörelser och
utbyte mellan Stockholm och Huddinge över kommungränsen
hämmas. Ytterligare en effekt är att barriärerna
förstärker och upprätthåller den redan existerande
sociala segregationen i området, där olika socioekonomiska
grupper hamnar i olika geografiska områden
utan utbyte med varandra. Slutsatsen är att den dåliga
tillgängligheten och den bristande sociala, kulturella
och ekonomiska förankringen på lokal nivå, minskar
Kungens Kurvas chanser att utvecklas till ett mångsidigt
och multifunktionellt landskap. Det innebär troligtvis
i sin tur att det blir mer känsligt och sårbart för
förändringar i samhället, och därmed mindre ekologiskt
och socialt hållbart.

I arbetet presenteras även en idéskiss. Platsens identitet,
som idag är formad av globala kommersiella aktörer
samt tillfälliga besökare utan vardaglig och nära koppling
till miljön, kan stärkas genom att lokala influenser
ges en chans att bli en del av miljön. Det kan stimuleras
genom att Kungens Kurva görs mer fysiskt tillgängligt
för de boende i näromgivningen. Genom bättre lokal
integration kan landskapet utvecklas till en miljö som
fungerar som delregional kärna i Stockholmregionen
samtidigt som den också fyller behov i den mindre
skalan.

Idéskissen är relativt enkel och utgör inte ett färdigt
förslag. Den syftar främst till att starta en diskussion
och väcka tankar och idéer kring stadslandskapets
utformning.

Då grönstrukturens karaktär och funktion redan idag är
en stark indikator på hur hela miljön fungerar, och då
gröna miljöer är starkt närvarande i området, utgår idéskissen till stor del från dessa. Det är genom att föreslå en ny grönstruktur, som idéskissen försöker lösa tillgänglighetsproblemen.Idéskissen går ut på att försöka
motverka de lokala barriäreffekterna genom att skapa
gröna urbana stråk, esplanader som sträcker sig tvärs
över landskapet och vidare ut i omgivningen, och kring
vilka bebyggelse och aktiviteter organiseras, för att på
så sätt introducerar sociala, ekologiska och ekonomiska
länkar i den fysiska miljön.

Esplanadernas strategiska placeringar omstrukturerar
hela miljön så att den hänger bättre samman med omgivningen.
De «gröna urbana stråken» fylls med olika funktioner, bebyggelse, miljöer och verksamheter - och uppmuntrar till rörelse och förflyttning i landskapet.
Teorin är att tillgänglighet och möjligheter att använda
platser i sig skapar starka incitament för människor att
förflytta sig i eller påverka en miljö - vilket i sin tur kan leda till större mångfald på en plats, både ifråga om
människor och verksamheter, och på så sätt också till
en mer dynamisk, hållbar och flexibel plats - något som
gynnar både kommersiella och rent mänskliga intressen.