Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Cultivated drained peat soils have a complex relationship towards CO2 emissions and
the contribution to global warming. Many people are unaware that the CO2 emissions
from peat soils, also known as organic soils, vary a lot within, and between, the fields.
Permanent grassland may not always be the best mitigating action for lowering CO2
emissions.

My research was done to provide a wider view on cultivated peat soils and the
effects of long-term mitigating treatment towards slowing down the rate of peat decomposition
and thus lowering CO2 emissions. The decisions regarding future use of
cultivated peat soils should not be limited by incorrect information on the impact on
climate change. The study was done by reviewing the literature together with labexperiments
that measured the CO2 emissions from samples that had different treatments.
The samples’ physical and chemical properties were examined as well.

CO2 emissions were measured from undisturbed soil cores representing different
treatments. The soil cores were collected in big lysimeters and small steel cylinders.
The variables were differences in water content (lysimeter experiment) and altering
water retentions (steel cylinders.

I had too few samples and data for any statistically significant findings. But I observed
differences between the samples and the treatments. The observations were
brought to discussion and compared with findings in the literature to provide possible
explanations as to how the CO2 emission could be affected.

The water content is one of the main driving factors regulating the peat decomposition.
Water content has a complex relationship to the physical and chemical properties
of the peat soils and the effect on CO2 emissions. It affects temperature response
towards microbial degradation as well as structure and abundance of microbial
communities that are responsible for the degradation (CO2 emissions) of peat
soil. This creates varying rates of peat decomposition and differences in CO2 emissions.

I hope that this research provides more general information and wider views on the
rate of peat decomposition and CO2 emissions from cultivated peat soils.

Odlade dränerade torvjordar har ett komplext förhållande till koldioxidutsläpp dess bidrag till den globala uppvärmningen. Många människor är inte medvetna om att koldioxidutsläppen från torvjordar, även kallade organogena jordar, varierar mycket inom och mellan fälten. Permanent betesmark behöver inte alltid vara den bästa strategin för att sänka koldioxidutsläppen.

Min forskning gjordes för att ge en bredare bild av odlade torvjordar och effekterna av behandlingar för att långsiktigt minska nedbrytningen av torv och därmed minska koldioxidutsläppen. Beslut om framtida användning av odlade torvjordar bör inte begränsas av felaktig information om klimatpåverkan. Studien gjordes som en kombinerad litteraturstudie och laboratoriestudie där mätningar av koldioxidutsläpp gjordes från prover som hade olika behandlingar. Provernas fysikaliska och kemiska egenskaper undersöktes också.

Koldioxid mättes från ostörda jordprov som representerar olika behandlingar. Jordproven togs ut i lysimetrar och i stålcylindrar. Variablerna var skillnader i vattenhalt (lysimetrarna) och förändring av vattenavförande tryck (stålcylindrarna).

Jag hade för få upprepningar för att erhålla statistiskt signifikanta resultat. Men jag kunde skönja vissa tendenser mellan prover och behandlingar. Observationerna diskuterades i relation till litteraturens resultat för att ge möjliga förklaringar om hur koldioxidemissionerna skulle kunna påverkas.

Vattenhalten är en av de viktigaste parametrarna som styr nedbrytningen av torv, och har ett komplicerat förhållande till torvjordens fysikaliska och kemiska egenskaper och effekterna på koldioxidemissioner. Vattenhalten påverkar med andra ord temperatur och respons för mikrobernas nedbrytningar och struktur samt de mikrobiella samhällen som är ansvariga för nedbrytningen från torvjord. Detta skapar varierande hastigheter för nedbrytning av torv och skillnader i koldioxidemissioner.

Min förhoppning är att denna forskning ger ökad information och bredare syn på koldioxidemissionerna från odlade torvjordar.