Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Utvecklingen i Sverige går mot ett allt större antal äldre i befolkningen. Samtidigt har det under de senaste årtiondena blivit svårare att få plats på särskilda boenden för äldre. Fler bor därför kvar i ordinära boenden högre upp i åldrarna. Forskning visar att utomhusvistelse och rörelse bland äldre minskar risken för många allvarliga sjukdomar och skjuter upp behovet av vård och omsorg. Det finns därmed stora vinster på både individ- och samhällsnivå i att ta hänsyn till de äldres behov vid planering av framtidens bostadsgårdar. Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av det ökande antal äldre som bor i ordinära boenden sammanställa och värdera aspekter som kan göra bostadsgårdar mer tillgängliga och attraktiva för äldre med rörelsehinder. Detta görs genom att studera en specifik bostadsgård, Fjärdhundragatan 50-62 i Uppsala. I en inledande litteraturstudie identifieras aspekter som kan göra den bostadsnära utemiljön attraktivare och tillgängligare för rörelsehindrade äldre. Utifrån litteraturstudien görs en inventering av den utvalda bostadsgården där tillgängligheten och attraktiviteten för rörelsehindrade äldre bedöms. Slutligen presenteras ett program med förbättringar som kan göras på den utvalda bostadsgården. Resultatet visar att många positiva aspekter som framkommit i litteraturstudien är representerade på den studerade gården. Samtidigt finns flera motstridigheter. Till exempel är tillgänglighetsanpassade sittplatser placerade mitt i en svårtillgänglig gräsyta och i den till synes framkomliga asfalten finns uppstickande kantstenar. Mörka entrézoner med kanter och lutningar utgör hinder för att överhuvudtaget ta sig ut. Detta visar att det vid planering för rörelsehindrade äldre är viktigt att se till helheten och att hänsyn måste tas till att det kan vara flera faktorer som samspelar.

The number of elderly in Sweden is increasing, but in recent decades it has yet become harder to get a place in senior housing. More people are thus living in ordinary residences at higher ages. Studies show that outdoor exercise among elderly reduces the risk of serious diseases and postpones the need for health care. There are thus gains on both the individual and societal levels in including the needs of elderly when planning future residential yards. The aim of this Bachelor’s thesis is to compile and evaluate aspects on making residential yards more accessible and attractive for disabled elderly. The residential yard Fjärdhundragatan 50-62 in Uppsala represents a physical basis for the study. In a literature review aspects are identified that make the outdoor environment more accessible and attractive for disabled elderly. Based on the review an inventory is made on the selected residential yard where the accessibility and attractiveness are estimated. Finally, some possible improvements on the selected yard are presented. The results show that the studied yard contains many positive aspects presented in the literature, but there are also inconsistencies. For example, accessible seats are hard to reach as they are placed in a lawn, and the asphalt is full of curbs. Dark entrance zones with edges and inclines make it hard to reach the outdoor environment at all. This shows that several factors might be interacting and are needed to take into account when planning for disabled elderly.