Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

There is a need for reducing greenhouse gas emissions from the transporting sector. With a
potential of 3-7 TWh per year, farm based production of biomethane can be a solution for
this problem. The small farm based biogas plants have a problem using the produced heat
in an efficient way and today 29 % of the biogas is flared or not used. The projects aim
was to investigate the technical and economic conditions for small scale biogasplants (with
a production smaller then 5-6 GWh/year). The actors connected to building the technical
system and selling the biomethane was identified. To analyze the economic conditions
further, four different business models was created and analyzed with the business model
canvas tool and a SWOT-analysis. A technical system was designed for each business
model. The result showed that the technical solutions existed and that there is a market for
the equipment and the selling of biomethane. The economic conditions were also good, but
today these business models depend on the economic support from the government. This is
a problem when making investments, because there is no long term guarantee that the
economic support will be the same during the depreciation period. The specific investment
costs are lower for biogas plants with a production of 1 GWh/year, but with a smaller
plant, 0,5 GWh/year, there are less demands in terms of permissions.

Samhället står inför en stor omställning i och med hotet om klimatförändringar. I transportsektorn
måste fossila bränslen fasas ut och ersättas med fossila bränslen. Biogas produceras
genom rötning av t.ex. matavfall, gödsel och avloppsslam. I jordbruket finns idag
potential att producera ca 3-7 TWh biogas per år. Det finns dock idag problem med lönsamhet
hos de gårdsbaserade biogasanläggningarna. Det är dels svårt att hitta avsättning
för all den producerade värmen och den producerade elen ger inga stora intäkter. Syftet
med den här rapporten är att utreda förutsättningarna för avsättning av småskaligt producerad
fordonsgas. Detta avser anläggningar med en kapacitet att producera högst 5-6,5 GWh
fordonsgas per år.

Målet är att identifiera och föreslå lämpliga tekniska system från uppgradering till leverans
till slutkund samt analysera kostnadsläget för dessa system. Detta gjordes genom litteraturstudier
och intervjuer. Idag finns ett antal uppgraderingstekniker som utvecklas för småskaliga
anläggningar. Det finns också kompressorer för små gasflöden som idag används
för långsamtankning t.ex. vid hemmatankning från naturgasnätet ute i Europa. Genom att
koppla ihop en av dessa kompressorer med ett högtryckslager skapas en kombinerad tankning
som öppnar upp för att erbjuda externa kunder (t.ex. privat personer eller kommun)
snabbtankning. De distributionstekniker som utvärderades var lokala gasledningar och
gasflak. De ekonomiska beräkningarna för distributionen visade att gasledning var billigast
för transporter under 6 km.

Gällande lagstiftning anger att den fordonsgas som används i fordon (med ottomotor) ska
uppfylla den svenska standarden. Anläggningen kommer antingen att vara anmälningspliktig
eller tillståndspliktig. Anläggningar som är tillståndspliktiga har högre kostnader för
processen än de anmälningspliktiga, för att mer tid krävs från både anläggningsägaren och
tillståndsmyndigheten.

Genom intervjuer och litteraturstudier genomfördes en aktörskartläggning för att vidare
utreda förutsättningarna för småskalig produktion av fordonsgas. Denna visar på bra förutsättningar
då det dels finns intresserade potentiella producenter och konsumenter av frodonsgas.
Till att börja med är kunderna privatpersoner och offentlig sektor, i framtiden kan
även industri och jordbruket som använder arbetsmaskiner bli en intressant marknad.

Affärsmodellerna konstruerades utifrån problemställningen att biogasmarknaden kan tjäna
på att växa fram. Detta resulterade i affärsmodeller som utvärderade två olika systemlösningar.
En med långsamtankning och en med kombinerad tankning. Olika ägandeformer
för utrustningen analyserades som en ytterligare dimension. Detta skulle kunna förstärka
riskhanteringen och genom att göra utrustningen flyttbar kan stegvisa utvecklingen av biogasmarkanden implementeras. Ett hypotetiskt företag, Glesbygdsgas AB, antogs hyra ut
utrustning till biogasproducenten. Dessa olika fall definierades i de fyra affärsmodellerna
som sedan analyserades med hjälp av verktyget ”the business model canvas” och ekonomiska
beräkningar. Analysen visade att det finns goda förutsättningar för alla fyra affärsmodeller,
men att de alla är ekonomiskt beroende av de styrmedel som finns idag.

Vilken affärsmodell som bör väljas är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet.
Genom att kartlägga potentiella partners och kundgrupper i närområdet kan respektive
affärsmodeller övervägas. Det kan krävas kreativ marknadsföring och förhandling eller
upphandling med vissa kundgrupper, detta är kunskaper som skulle kunna samlas i ett
företag som Glesbygdsgas AB, vilket talar för den typen av ägande. Hållbart företagande
och produkter som värnar om miljön erbjuder värden som förut inte värderats ekonomiskt.
I och med att konsumenter börjar värdera detta kan det också omvandlas till ekonomiskt
värde. Detta är något som bör tas i beaktande vid en marknadsanalys och vid prissättning.

Genom att väga in alla aspekter, från tillgänglig teknik och dess kostnader till lagstiftning
och potentiella affärsmodeller, dras slutsatsen att det finns bra förutsättningar för utvecklingen
av småskalig produktion av fordonsgas.