Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Naturbetesmarker utgör en landskapstyp som minskat avsevärt under 1900-talet i och med omfattande omställningar i jordbruket. Dessa marker hyser en rik biologisk mångfald sett till djur-, växt- och svamparter, och den minskade arealen naturbetesmarker har således inneburit att lämpliga biotoper för många av dessa arter successivt försvunnit. Till följd av detta är flera arter knutna till dessa landskap idag upptagna på den nationella rödlistan och kunskap om arternas livskrav är viktiga för arbetet med bevarandet av dessa arter. I kombination med ekologiska studier är även kunskap om historisk markanvändning en viktig faktor som kan hjälpa till att förklara arters förekomst på en lokal.
I denna studie har den historiska markanvändningen för 5 av Uppsala läns mest ängssvampsrika lokaler studerats i syfte att identifiera vilken typ av hävd som kan ligga till grund för lokalernas artrikedom. Att studien fokuserar på svampar beror på att det är en organismgrupp som ofta glöms bort då man diskuterar biologisk mångfald, detta trots att svampar spelar en viktig roll i ekosystemet.
Under projektet har inventeringsdata från lokalerna samt de nationella ängs- och hagmarksinventeringarna mellan 1987-1993 och 2002-2004 kombinerats med historiska kartstudier för att kunna dra slutsatser om hur markanvändningen sett ut på dessa lokaler över tid.
Studien visar att de undersökta lokalerna historiskt sett inte har varit utnyttjade som odlingsmark, utan troligtvis har nyttjats som betes- eller slåttermarker, främst till följd av att de inte varit lämpade för uppodling. Vissa av lokalerna har dessutom tidigare varit täckta med ett träd- eller buskskikt, en förutsättning som lägger grunden för vidare forskning kring ängssvamparnas livskrav eftersom dessa främst är förknippade med öppna gräsmarker.

Semi-natural grasslands constitute a landscape type that has seen a significant decrease during the 20th century, mainly caused by the major shifts in agricultural practices during this time. Semi-natural grasslands host a rich biodiversity in terms of animal, plant and fungal species and the reduced acreage of these lands has thus meant that suitable habitats for many of these species have gradually disappeared as well. As a result, many of the species associated with these landscapes are today listed on the Swedish National Red list of threatened species and knowledge of their life requirements are important for the conservational work aimed at retaining their existence. Combined with ecological studies, knowledge of the historical land use of these landscapes is another important factor that may help explain the occurrence of specific species at a specific site.
In this study, the historical land use of five sites in Uppsala County with a high number of grassland fungi have been studied with the aim of identifying the type of management which may have formed the basis of species richness at these sites.
This study focuses on fungi, as they constitute a group of organisms that are often overlooked when discussing biodiversity, despite the fact that fungi play an important role in the ecosystem.
During the project, inventory data from the sites, as well as the two national grassland field surveys conducted between 1987-1993 and 2002-2004 have been combined with studies of historical maps in order to identify how the land has been managed historically.
The study shows that, historically, the surveyed sites have not been used as arable land, but more likely as pasture lands or hay meadows, mainly because they have not been suitable for cultivation.
Some sites showed a history of forest vegetation, a fact that could constitute the basis for further research on the life requirements of grassland fungi, as these are primarily associated with open grasslands.