Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

There is a need to be able to estimate the feed intake of dairy cows on pasture. Since feed intake is correlated to factors such as the drinking water intake and urine volume, the possibility to estimate the pasture intake based on those parameters were investigated. It was also investigated whether the pasture intake could be predicted from the estimated K intake based on the estimated urine volume when the K concentration in the feed was known. High yielding dairy cows of the breeds Swedish Holstein (SH) and Swedish Red (SR) were given access to fresh pasture or an exercise area during daytime and kept indoors at night. The cows in the experiment were divided into two treatment groups; one experimental group with an unknown pasture intake offered new production pasture daily and one control group that only had access to a small exercise area. Both groups were offered concentrate supplementation at the same level according to the lactation curve, but the group with exercise pasture has access to full indoor feeding ad libitum both day and night while the group with production pasture had a restricted silage ration (6 kg DM) given only at night. The feed intake of silage and concentrates indoors was registered individually in both treatment groups. Intake of feed was therefore known in the exercise group while the intake in the pasture group had an unknown element: pasture intake during daytime. The daily water intake was registered and measured by water meters installed in the water bowls in the feeding area. The daily urine volume was predicted in each cow by collecting urine spot samples that were analysed for the content of urea and creatinine. The urine volume was thus estimated based on the cow’s weight and creatinine concentration in the urine. Grass samples from pasture as well as silage and concentrate samples were analysed to determine the content of dry matter (DM), crude protein (CP), ash, energy, potassium (K) and other minerals. Based on dry matter intake (DMI), mineral intake, water intake and urine volume in the control group, simple linear regression and mixed linear regression were made to predict the total feed intake in the experimental group and hence pasture intake by subtracting the known amount of silage and concentrate intake. Drinking water intake (L/day) and urine volume (L/day) in the control group was plotted against the DMI (kg/day) by simple linear regression and gave the equations (y = 0.167 x + 8.66; R² = 0.448) based on the water intake and (y = 0.459 x + 11.83; R² = 0.307) based on the urine volume. When plotting the K intake (g/day) against the estimated urine volume (L/day) by simple linear regression the following equation could be derived; (y = 9.321x + 255; R² = 0.334) and by using mixed linear regression the equation resulted in (y = 5.036x + 366.9; R² = 0.468). Based on those equations the pasture DMI was estimated in the experimental group and gave reasonable intake volumes with the simple linear regression based on drinking water intake and urine volume and also by the simple and the mixed linear model based on the estimated intake of K. Which method that is preferred depends on the conditions since collection of urine spot samples may be more tediously compared to automatic registrations of drinking water intake from water bowls.

Det finns ett behov av att kunna skatta kornas foderintag på bete. Eftersom foderintaget är korrelaterat till faktorer som dricksvattenintag och urinvolym undersöktes möjligheten att skatta betesintaget baserat på dessa parametrar. Det undersöktes också huruvida foderintaget kunde beräknas utifrån det skattade kaliumintaget baserat på en uppskattning av urinvolymen när koncentrationen av kalium i fodret var känt. Högavkastande mjölkkor av raserna Svensk låglandsboskap (SLB) och Svensk röd och vit boskap (SRB) ingick i ett försök där alla djur erbjöds möjlighet till utevistelse dagtid antingen på produktionsbete eller i rasthage och hölls inomhus under natten. Korna i experimentet delades in i två grupper; en försöksgrupp som erbjöds nytt produktionsbete dagligen och därmed hade ett okänt foderintag på bete och en kontrollgrupp som enbart hade tillgång till en mindre rasthage. Kraftfoder utfodrades i samma nivå i förhållande till laktationskurvan i båda grupperna men kontrollgruppen som endast fick tillgång till en rasthage dagtid erhöll foder ad libitum inne dygnet runt medan korna i försöksgruppen utfodrades med en restriktiv ensilagegiva (6 kg DM) enbart under natten. Mängden foder (ensilage och kraftfoder) som korna konsumerade i stallet registrerades på individnivå i båda grupperna. Foderintaget hos djuren i kontrollgruppen var därför känd medan intaget i gruppen med produktionsbete innehöll en okänd faktor, mängden konsumerat bete dagtid. Det dagliga vattenintaget registrerades och mättes genom vattenmätare som installerades i vattenskålarna i utfodringsområdet. Den dagliga konsumtionen av vatten registrerades således. Den dagliga urinvolymen beräknades för varje ko genom att samla stickprover av urin som analyserades för innehållet av urea och kreatinin. Urinvolymen skattades baserat på kornas vikt och kreatininkoncentrationen i urinen. Betesprover samt prover av ensilage och koncentrat analyserades för innehållet av torrsubstans (TS), råprotein (RP), aska, energi, kalium (K) samt andra mineraler. Baserat på TS-intag, mineral intag, vattenintag och urinvolym kunde enkel linjär regression samt mixed linjär regression användas för att förutsäga det totala foderintaget i försöksgruppen och därmed betesintaget genom att subtrahera intaget av ensilage och kraftfoder. Dricksvattenintaget (L/dag) och urinvolymen (L/dag) i kontrollgruppen plottades mot TS-intaget (kg/dag) genom enkel linjär regression och gav ekvationerna (y = 0.167 x + 8.66; R² = 0.448) baserat på vattenintag och (y = 0.459 x + 11.83; R² = 0.307) baserat på urinvolym. Genom att plotta kaliumintaget (g/dag) mot den skattade urinvolymen (L/dag) med enkel linjär regression gavs följande ekvation (y = 9.321x + 255; R² = 0.334) jämfört med mixed linjär regression som resulterade i (y = 5.036x+ 366.9; R² = 0.468). Baserat på dessa ekvationer kunde TS-intaget på bete skattas i experimentgruppen och gav rimliga intagsvolymer både med enkel linjär regression baserat på dricksvattenintag och urin volym samt med enkel och mixed linjär regression baserat på det skattade intaget av K. Vilken metod som är att föredra beror på förhållandena då insamling av urinprover kan vara omständligt jämfört med att automatiskt registrera dricksvattenintagen från vattenkoppar.