Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

För att kunna kvalitetssäkra och garantera en bra utförd gallring är maskinförarnas egenuppföljning av stor vikt. Idag utförs den manuella uppföljningen ute i fält, vilket är tidsödande och sänker produktiviteten i avverkningsarbetet. För att kunna automatisera stora delar av denna uppföljning har Skogforsk tagit fram en programvara, hprGallring, där skördarföraren kan följa uppgifter om det kvarvarande beståndet direkt i maskinens dator.
Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om hprGallring leder till att förarna följer Norra Skogsägarnas gallringmallar bättre och därmed får en bättre kvalitet på gallringarna.
En manuell referensmätning av 12 bestånd gjordes för att jämföra grundyteuttaget och andra beståndsvariabler med resultatet beräknat från hprGallring i skördaren. Resultaten från dessa bestånd jämfördes även med nio bestånd som manuellt följdes upp av praktikanter på Norra Skogsägarna under sommaren 2015, där maskinerna inte hade tillgång till hprGallring. Omfattningen av för hårt gallrade bestånd undersöktes därefter genom att analysera grundyteuttaget i Norra Skogsägarnas gallringsmallar för respektive bestånds ståndortsindex. En intervju genomfördes även med maskinförarna för att ta reda på vilka möjligheter och svårigheter som finns med automatisk gallringsuppföljning.
Maskinförarna var överlag positivt inställda till programmet eftersom de menade att programmet medförde tidsbesparingar, mycket tack vare att de flesta beståndsvariablerna för det kvarvarande beståndet gick att följa direkt i maskinen.
Resultatet visade att 25 % av de 12 gallrade bestånden med hprGallring var gallrade för hårt enligt gallringsmallen medan drygt hälften (56 %) av de 9 bestånd Norra Skogsägarna gjorde en manuell gallringsuppföljning på hade en grundyta som låg under den nedre begränsningslinjen.
Slutsatserna som dras från denna studie är att med det nya programmet följer förarna Norra Skogsägarnas gallringsmallar bättre. Vidare tror jag att detta kommer att ersätta den manuella gallringsuppföljningen i stor utsträckning och att markägarnas skogsbruksplaner i framtiden kommer att kunna uppdateras automatiskt direkt efter utförd gallring.

To ensure the quality of the thinning, and to guarantee a good own monitoring done by the machine operators are of vital importance. Today the manual monitoring is carried out in the field, which is time consuming and reduces productivity in harvesting work. In order to automate large parts of this, Skogforsk developed a software, hprGallring, where the harvester operator can follow the details of the remaining stand directly in the machine's computer.
The main purpose of this study was to investigate whether hprGallring results in drivers follow the thinning templates for Norra Skogsägarna better and thus get a better quality of the thinning.
A manual reference measurement of 12 stands was done to compare the basal are harvest and other stand variables with the results calculated from hprGallring in the harvester. The results of these stands were also compared with nine stands that were inventoried by the trainees at Norra Skogsägarna in the summer of 2015, and where the machines had not used hprGallring. The effect of too intensively thinned stands was then investigated by analyzing harvest based on basal area in thinning templates of Norra Skogsägarna for the site index for different stands. An interview was also conducted with the drivers to find out what opportunities and challenges available with the program.
The drivers were generally positive about the program. They felt that the program resulted in time savings, thanks to the possibility to follow variables for the remaining stands directly in the machine.
The results showed that 25 % of the 12 thinned stands with hprGallring was thinned too hard according to the thinning templates while just over half (56 %) of the 9 stocks that Norra Skogsägarna made a manual thinning follow-up had a basal area that was below the lower limit line.
The conclusions from this study are that the drivers at Norra Skogsägarna follow the thinning templates better with the new program. Furthermore, I believe that this will replace the manual thinning follow-up to a large extent and that landowners forest management plans in the future will be updated automatically directly after performing the thinning.