Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I skolan är rasten ett sätt att bryta den styrda, obligatoriska verksamhet som försiggår inne i klassrummen. Barnen, som i vår studie är mellan nio och tolv år, får då möjlighet att fritt bestämma vad de ska göra under en begränsad tid, inom ett begränsat område. Hur skol-gården ser ut blir avgörande för vad barnen faktiskt kan välja att göra under rasten. Vad som finns kommer troligtvis att användas. Hur olika ytor är placerade och vilken sorts aktivitet som indirekt uppmuntras till, styr också vilka aktiviteter som utförs.
Arbetet inbegriper i huvudsak en observationsstudie på Hägerstensåsens skolas skol-gård. En intervju gjord med en landskapsarkitekt är även inkluderad. Den gjordes för att få större förståelse för landskapsarkitektens roll i planerandet av en skolgård och hur dis-kussionen om skolgårdar i allmänhet inom branschen går.
Syftet med arbetet var att undersöka sambanden mellan en skolgårds ytor och de akti-viteter som sker på den. I studien delas skolgården in i programmerade och oprogramme-rade ytor. Programmerade ytor definierades som de ytor där det visuellt var tydligt vad för aktivitet som skulle ske på ytan, exempel är en fotbollsplan. Oprogrammerade var de ytor där det inte var lika tydligt men som ändå hade en rumslighet, exempelvis ett buska-ge. Vi kunde genom observationer, bland annat se att det på de programmerade ytorna förekom mer än dubbelt så mycket aktivitet som på de oprogrammerade. Detta sett till hur lång tid barnen uppehöll sig på en specifik yta. Även sett till antalet barn som vistades på ytorna så var de programmerade ytorna mycket mer använda. De specifika ytor som an-vändes mest sett till tid, antal barn och antal aktiviteter var kungplaner, asfaltsyta, bänkar och bollplan. De aktiviteter som var mest populära var att spela kung, lugna sittaktivite-ter, bollspel och kulliknande aktiviteter. Kung är ett bollspel spelat på en liten plan med fyra spelare.
Av vår studie kom vi fram till att det kan vara lätt att låta ytor som till synes är mest använda få styra en skolgårds struktur. Användningen av dessa ytors aktivitet är lätta att mäta och därmed lätta att argumentera för. Vi menar däremot att detta inte behöver vara synonymt med vilka områden som är mest viktiga. För att skapa en skolgård som möter olika barns behov vid olika tillfällen krävs att skolgården innehåller en dynamisk varia-tion av element och ytor.

In school, the break is a way to rupture the controlled, mandatory activities of the time spent in the classroom. The children, who in our study are between the ages of nine and twelve, are given the possibility to freely choose what they are to do in a limited amount of time in a limited area. What the schoolyard looks like determines what activities the children actually decide on. What is there will probably be used. How different spaces of activity are arranged in relation to one another and what kind of activity is encouraged within the vicinity of the specific area also has an impact on what the children choose to do.
This work entails mainly an observational study on Hägerstensåsens school’s school-yard. An interview made with a landscape architect is also included. It was made to get a better understanding of the role of the landscape architect in the planning of a schoolyard and how schoolyards in general are discussed within the branch.
The purpose of this paper was to examine the connections between a schoolyard’s spaces and the activities taking place on them. In the study the schoolyard is divided into programmed and unprogrammed spaces. Programmed spaces was defined as those who had visual guidelines for what activity that was suppose to happen there, such as a foot-ball field. Unprogrammed were those where it wasn’t as easy to tell what kind of activity the children was meant to do there, for example a shrubbery. Through observations we could, among several results, see that more than twice as much activity was spent on pro-grammed spaces than on unprogrammed ones, in regard to time. Also in regard to the number of children in each area, the programmed spaces were more used. The specific spaces most used in relation to time, number of children and number of activities were kung court, asphalt space, benches and ball court. The activities most popular were play-ing kung, sitting activities, ball games and catch like activities. Kung is a ball game played on a small court with four players.
Within the discussion, the idea that it is easy to let spaces that appear to be most used govern the overall structure of the schoolyard, is put forward. The activities on these spaces are easily measurable and thus easy to argue for. However, we argue that these spaces are not necessarily the most important ones. To create a schoolyard meeting dif-ferent children’s needs at different times it’s important that the schoolyard contains a dynamic variation of different elements and spaces.