Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Sverige har undertecknat FN-konventionen Convention on Biological Diversity, vars övergripande mål är att bevara den biologiska mångfalden. Landet har flera nationella miljömål och åtgärdsprogram för att skydda växter, djur och deras habitat. För att uppfylla målen behöver vi identifiera och vidta de åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden trots de exploateringar vi gör. Vid anläggandet av en ny minneslund kan man gynna den biologiska mångfalden genom att skapa ett flertal biotoper som med rätt skötsel kan skydda växter och djur en lång tid framöver. Svaret på hur dessa biotoper kan utformas finns till viss del på våra gamla kyrkogårdar. Dessa kyrkogårdar rymmer en mångfald av biotoper, något som ökar förutsättningarna för en mångfald av växter och djur. Kyrkogårdarna har dessutom skötts på ett sätt som bevarat biotoper som hotas eller som redan har försvunnit från det omgivande landskapet. Då även en ny minneslund är skyddad från exploatering en lång tid framöver, finns här förutsättningar för att skapa en mängd biotoper som gynnar den biologiska mångfalden. Uppsatsens syfte är att undersöka värdet av gamla kyrkogårdar ur ett biologiskt mångfalds-perspektiv och hur det kan användas vid nyanläggning. I uppsatsen beskrivs Berthåga kyrkogård i Uppsala som ett exempel där man i samband med en utökning av begravningsområdet medvetet skapat förutsättningar för att gynna biologisk mångfald. Metoden består av en litteraturstudie om biologisk mångfald främst på gamla kyrkogårdar och en intervju av skötselansvarig personal på den relativt nyanlagda kyrkogården i Berthåga, Uppsala. Den sammantagna informationen utformas till en checklista för den som ska utforma en minneslund på en plats som saknar naturliga förutsättningar för biologisk mångfald. I diskussionen tas bland annat frågan om landskapsarkitekters samarbete med biologer upp. Samarbetet är viktigt bland annat vid inventering av växt- och djurarter för att kunna konstatera om de satsningar man gör verkligen gynnar den biologiska mångfalden.

Sweden has signed the FN convention from 1992 called Convention on Biological Diversity, with its overall goal to preserve the biodiversity. In Sweden there are also national goals and programs to protect species and their habitats. To achieve the goals we need to identify measures needed and attend to those to promote biodiversity despite the exploitations we make. When constructing a new memorial area it is possible to promote biodiversity by creating certain bio-topes that for a long time will be protected there. To find out how to design a new memorial area with rich biotopes and how to maintain them we need to examine some of our old cemeteries. They contain a variety of biotopes, even kinds that now are disappearing from the surroundings because of changes in how we use the land. Some of these old cemeteries have become a place of refuge. The aim of this thesis is to examine the value of the old cemeteries according to biological diversity and how to use that when planning a new memorial aria. The cemetery area in Berthåga in Uppsala is described as an example where different habitats are adapted for the purpose of benefitting the biodiversity. The methods for this work are literature study and interview. The information from the study and the interview results in a checklist to be used when planning a new memorial area in a place with a low level of biodiversity in itself. One subject in the discussion is the necessity of cooperation between landscape architects and biologists. It is important for a correct inventory of species to make sure that the efforts made to promote biodiversity really are useful.