Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

A great difference between managed forest and natural forest is the amount of dead wood. To maintain biodiversity the practice of artificial creation of high-stumps has been established as a common measure in thinning operations. In this study I try to show the benefits of this measure, calculate the cost and study the opinions about it. Studying previous research I show that many endangered species are dependent of dead wood and that they have specific requirements of the quality. Artificial creations of high-stumps in thinning operations can´t see to all these requirements but contribute by continuous provision and spatial distribution. The cost is calculated as the net loss value for a single tree. The cost is very low and the measure of artificially create high-stumps which makes it cost-efficient, especially in comparison with other measures like set-asides. The study of opinions shows a positive attitude but the contractors pointed out the net loss and the risk of forest damage from insects as drawbacks. More information is demanded. Based on this study I call for artificial creation of high-stumps in all thinning operations, that the high-stumps should vary in many ways and that the norm of creating three per ha should be raised considerably.

En stor skillnad mellan dagens brukade kulturskogar och boreala urskogar är mängden död ved. För att bevara biologisk mångfald har därför en norm att skapa högstubbar i samband med gallring utvecklats under 2000-talet. Med denna studie har jag försökt påvisa vilken naturvårdsnytta denna åtgärd ger, om den är kostnadseffektiv samt vilka attityder de inblandade i gallringsåtgärden har. Baserat på en litteraturstudie visar jag att många hotade arter är knutna till död ved men att de samtidigt har specifika krav på den döda veden. Skapande av högstubbar i gallring kan inte tillmötesgå alla dessa krav men kan bidra genom en kontinuerlig tillförsel och god spatial spridning av död ved. Kostnaden för åtgärden är beräknad utifrån skillnad i virkesvärde mellan tillvaratagandet av ett helt träd och ett träd som kapas vid 3 m höjd. Eftersom kostnaden är väldigt låg kan åtgärden anses kostnadseffektiv, speciellt i jämförelse med att avsätta områden för fri utveckling. Attitydundersökningen visar att tjänstemän i skogsföretag och gallringsentreprenörer generellt är positiva till åtgärden men speciellt entreprenörerna påpekade ekonomiskt bortfall och risk för skadeinsekter som nackdelar med åtgärden. Genomgående saknades information om vilken naturvårdsnytta åtgärden ger. Jag föreslår baserat på denna studie att högstubbar bör skapas vid gallringsingrepp, att dessa bör varieras så mycket som möjligt samt att det rekommenderade antalet om tre st/ha bör ökas väsentligt.