Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en plats kan beskrivas och vilken mening som tillskrivs den.
Fredrika är en mindre tätort i Västerbottens län beläget vid Viskasjöns strand. Här bor lite drygt 200 människor och i denna uppsats får vi möta sex av dem. I materialet som grundas på kvalitativa intervjuer beskrivs hur invånarna ser på sin bygd, hur det är att leva där och tankar kring framtidens utmaningar och möjligheter.
För att göra detta sammankopplas ovannämnd information till teorier inom samhällsvetenskap och socialkonstruktivism och begrepp som space, imaginative geographies och reciprocitet blir satta i arbete i en analys av platsförståelse.
Vidare diskuteras den gestaltning av Fredrika som sker i det offentliga rummet, som till exempel i tv, tidningar och radio. Hur ser framställningarna ut, varför ser de ut som de gör och hur relaterar invånarna till dessa bilder?
För att möta dessa frågor blir begreppet representation användbart och bidrar till diskussionen om en stadsnorm. Detta innebär strukturer där staden blir ansett som det normala och landsbygden som det avvikande.
Med stöd i uppsatsens upptäckter hävdar jag till sist att de strukturer och normer som ger staden företräde att representera landsbygden är både kraftfulla och destruktiva. Min slutsats är att när människors val kring vart man vill bosätta sig och leva sina liv inte längre blir ens egna innebär detta ett betydande problem ur frihets- och rättvisesynpunkt. Dessutom är detta inte bara ett problem som påverkar en plats som Fredrika, utan även svensk landsbygd i stort.

This thesis aims to examine how a place may be described and what meanings that are attached to it.
Fredrika is a village in the county of Västerbotten nestled by the shores of Lake Viskasjön. Just over 200 people reside here and in this thesis we get to meet six of them. Using material based on qualitative interviews, the ways in which these inhabitants understand their hometown, -in terms of what it is like to live there, and their thoughts regarding the challenges and possibilities of the future- are described.
Upon doing so this paper then attempts to connect the aforementioned material to theories from the social science and the social constructionist schools of thought. Constructs such as space, imaginative geographies and reciprocity are utilized in an analysis of ways to understand place.
Additionally, the image of Fredrika that is commonly portrayed in public spheres -such as television, newspapers and radio -is discussed. What does the image look like, why is it made to look this way and how do the inhabitants relate to it?
In attempting to discuss these questions the construct of representation is useful and contributes to the discourse of an urban norm, -this norm being a structure which presents the city as the normal and the rural as the abnormal.
Finally, I will summarize that the findings of the thesis suggest that the structures and norms that are granting the urban the authority to navigate the represent the rural are both powerful and destructive. My conclusion is that when individual’s choices regarding where to settle and live are no longer able to be made autonomously, there becomes a significant problem in terms of liberty and justice. Furthermore, this problem effects not only a place like Fredrika, but also the Swedish countryside at large.