Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The prevailing urban migration is a worldwide process. This results in growing cities and a diminishing proportion of people living in the countryside. As the urbanization continues a large amount of the world’s population is expected to live in urban settlements of informal character by 2050. Green Belt has for many years been used to control urban growth and to secure the sustention of larger green areas around towns and cities. As the world is facing a large population growth, it becomes increasingly important to adopt strategies that deal with urbanisation and the upcoming challenges; the green belt appears to be one possible course of action. This thesis aims to study Green Belts’ suitability in relation to urban sprawl and informal settlements and to show examples of an implementation of a contemporary Green Belt. A case study has been done on the current Green Belt project in the city Medellin, Colombia. Colombia has a high level of urbanisation and many settlers live in informal settlements. However, in Medellin there is a pioneering approach to urban planning and a separated approach is taken regarding the rural-urban interaction zone. This distinguishes Medellin and makes it an interesting case to study. The result reveals that in order to implement a contemporary green belt that can improve nature and living habitats the implementation need to fulfil multiple purposes. The focus of a contemporary Green Belt should not be the restriction of urban growth but the assurance of a sustainable growth of cities. For the Green Belt to sustain its purposes in a city with high urbanization pressure, the Green Belt need to be based on the local context and directly contribute to the settlers in the rural-urban fringe, adjacent to the Green Belt. By studying Green Belts’ suitability in relation to urban sprawl and informal settlements a redrafting of the strategy could begin. By discussing and highlighting the current challenges within urban planning in low-income countries a need for deeper understanding is evoked. A more complex world, with many interdependent variables, requires adaptable strategies that consider each and every local condition.

Den rådande inflyttningen till städer är en världsomspännande process som resulterar i växande städer och att en allt mindre andel av befolkningen lever på landsbygden. Med fortsatt urbanisering förväntas en stor del av världens befolkning leva i informella bosättningar år 2050. Grönbälten har under många år använts för att kontrollera stadsutbredning och för att säkra upprätthållandet av större grönområden runt orter och städer. När världen nu står inför en stor befolkningsökning blir det allt viktigare att anta strategier som behandlar urbanisering och kommande utmaningar; grönbältet förefaller vara en möjlig åtgärd. Denna uppsats syftar till att studera grönbältets lämplighet i förhållande till stadsutbredning och informella bosättningar och till att visa exempel på en implementering av ett samtida grönbälte. En fallstudie har gjorts på det aktuella grönbältesprojektet i staden Medellin, Colombia. Colombia har ett högt urbaniseringstryck och många invånare bor i informella bosättningar. I Medellin finns det ett banbrytande förhållningssätt till stadsplanering och ett separerat synsätt på den rural-urbana gränszonen i stadens periferi. Detta skiljer Medellin från andra städer och gör grönbältet ett intressant fall att studera. Resultaten visar att en implementering av ett samtida grönbälte som kan förbättra naturen och människors levnadsmiljöer, måste uppfylla flera syften. Fokus för ett samtida grönbälte bör inte vara att begränsa städers tillväxt, utan snarare att säkerställa en hållbar tillväxt av städer. För att grönbältet ska upprätthålla sina syften, i en stad med högt urbaniseringstryck, måste gestaltningen och planerandet av det ta sin utgångspunkt i den lokala kontexten och bidra direkt till bosättarna i den rural-urbana gränszonen. Studien om grönbältens tillämplighet i relation till stadsutbredning och invid informella bosättningar har lett fram till en omformulering av grönbältesstrategin. Aktuella utmaningar inom stadsplanering i låginkomstländer har diskuterats och belysts, och på så vis erhölls den djupare förståelse som behövdes. Sammanfattningsvis kan sägas att en allt mer komplex värld, med många av varandra beroende variabler, kräver anpassningsbara strategier som kan ta hänsyn till olika lokala kontexter och förutsättningar. Avslutningsvis diskuterar uppsatsen grönbältets relevans idag och konstaterar att grönbältet har mycket gemensamt med planeringsstrategin gröna fingrar. Men strategier i den ruralurbana gränszonen, såsom grönbältet, kommer ändå vara fortsatt viktiga för en hållbar stadsutveckling. Det är i gränszonen som störst möjlighet att säkra grönstruktur finns och det är där staden kan växa kring grönstrukturen i grönbältet.