Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ethiopia is a developing country situated on Africa’s horn. Ethiopia ranks 173rd on United Nations human development index where the least developed country ranks 186. About 85%
of all Ethiopians are employed in agriculture. Onion is one of the basic ingredients in the Ethiopian cuisine and thus an important crop. Previous studies on fruits and vegetables in Ethiopia points at post-harvest losses between 15% and 70%. To estimate the losses for
onions in Ethiopia a supply and value chain analysis has been made. A literature review on supply chain management, value chain analysis, onion cultivation, and agricultural and logistical conditions in Ethiopia has been made in order to acquire a holistic view of the topic.
Interviews with aid from interpreters have been made to gather the necessary information from the chain actors. The chain actors have been identified and the losses at each level of the chain quantified and analyzed. The value chain for onions in Ethiopia has been researched to identify the different actors and their activities carried out when the onions move from producer to consumer. All expenses related to the activities in each step has been studied to find the value added and to calculate the profit for each actor. The complete chain consists of six actors; farmer, broker, transporter, wholesaler, retailer and consumer. The onions can reach the end-consumer without passing through all steps; broker, transporter and retailer are not always involved.

The conclusions from the supply chain analysis were:
- The total amount of losses in the chain is about 13% and most of these losses occur at the end of the chain at consumer level.
- The supply chain of onions is fragmented and thus not an integrated logistic system.
- The fragmentation of the chain causes a non-collaborative system, which in turn results in higher losses at the end of the chain.

The conclusions of the value chain analysis were:
- The use of fertilizers and pesticides has a major impact in the value chain but differs widely between the farmers. A more controlled and effective use can have positive
effect on both the economy and the environment for the farmer.
- The actor making the biggest profit is the wholesaler. The farmers have a higher profit per kg of onions, but the fact that they only get three harvests per year makes the
annual profit low. The wholesalers have (by far) the highest sale rate and the second highest profit per kg.
- The wholesalers are not following the tax-regulations. None of the wholesalers include 15% VAT as a standard procedure, which they should. VAT is only added when the
customers want a receipt. Only three of the nine wholesalers pay tax on their profit.
- Wastes from onion production at farmer level can be used to produce electricity corresponding to 5.7% of the total electricity consumption in Meki and Ziway.

Etiopien är ett utvecklingsland som ligger på Afrikas horn i nordöstra Afrika, Etiopien rankas på 173:e platsen i FN:s index för mänsklig utveckling, där det minst utvecklade landet rankas som nummer 186. Cirka 85 % av alla etiopier arbetar inom jordbruket. Lök är en basingrediens i det etiopiska köket och är därför en viktig gröda för bönderna och befolkningen. Tidigare studier på frukt och grönt i Etiopien pekar på fysiska förluster mellan 15 % och 70 %. För att uppskatta de förluster som finns för lök i Etiopien har en analys på Supply Chain och värdekedjan gjorts. En litteraturstudie om Supply Chain Mangement, värdekedjeanalys, lökodling, samt jordbruksförhållanden och logistiska förutsättningar i Etiopien har gjorts för att erhålla en helhetssyn på ämnet. Intervjuer med hjälp av tolkar har gjorts för att samla in den nödvändiga informationen från aktörerna i kedjan. Värdekedjan för
lök i Etiopien har undersökts för att identifiera de olika aktörerna och deras aktiviteter som utförs för att löken ska komma från producent till konsument. Alla utgifter kopplade till de olika aktiviteterna i varje steg har undersökts för att hitta värdeförändringen och för att
beräkna vinsten för varje aktör. De aktörer som finns i kedjan har identifierats och förlusterna på varje nivå i kedjan kvantifierats och analyserats. Hela kedjan består av sex aktörer; jordbrukare, mäklare, transportör, grossist, återförsäljare och konsument. Löken kan nå konsumenten utan att passera genom alla steg; mäklare, transportör och återförsäljare används inte alltid.
Slutsatserna från Supply Chain Management analysen är:
- Den totala mängden fysiska förluster i kedjan är ca 13 % och de flesta av dessa förluster uppstår i slutet av kedjan på konsumentnivå.
- Leveranskedjan av lök är fragmenterad och är inte ett integrerat logistiksystem.
- Uppdelningen av kedjan medför ett icke - samverkande system, vilket i sin tur leder till högre förluster i slutet av kedjan.
Slutsatserna av analysen av värdekedjan är:
- Användningen av gödningsmedel och bekämpningsmedel har stor inverkan i värdekedjan men skiljer sig stort mellan bönderna. En mer kontrollerad och effektiv användning kan ge positiva effekter på både ekonomin och miljön för jordbrukarna.
- Den aktör som gör störst vinst på löken är grossiten. Jordbrukarna får den högsta vinsten per kilo producerad lök, men det faktum att de bara får tre skördar per år gör
den årliga vinsten låg. Grossisterna har överlägset störst försäljningsgrad och näst högst vinst per kg
- Grossisterna följer inte skattereglerna. Ingen av grossisterna inkluderade 15 % i mervärdesskatt som standardförfarande, vilket de borde. Mervärdesskatt läggs bara på när kunderna kräver kvitto. Endast tre av de nio grossisterna betalar vinstskatt.
- Restprodukter från lökproduktionen hos jordbrukarna kan användas till att producera el motsvarande 5,7 % av den totala elanvändningen i Meki och Ziway.