Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Makroalger är ett annat ord för tång. Tång som livsmedel har traditionellt sett an-vänts i kustområden på flera platser i världen. I asiatiska länder har den använts länge och det är fortfarande där den används allra mest. I Europa har platser som Irland, Island, Wales och Bretagne som tradition att använda sig av tång som livs-medel, men i övriga Europa har alger ändå mestadels använts i livsmedel som emulgeringsmedel och för att förbättra livsmedelsprodukters viskositet och gelbild-ning. Det som utvinns ur algerna i störst utsträckning är karragenan, alginat och agar. Alger har länge ansetts vara näringsrika livsmedel då de innehåller fibrer, proteiner, mineraler, vitaminer och spårelement som jod. Deras innehåll av fettsyror är lågt, men den lilla del de innehåller är fleromättade som är rika på omega-3 och omega-6. I algerna finns också bioaktiva föreningar som är förknippade med god hälsa såsom karotenoider, polyfenoler och fytosteroler. Syftet med den här studien var att beskriva vad alger kan användas till i human konsumtion inom livsmedel och livsmedelstillsatser. Med tanke på deras näringsrika innehåll kan tång ha en stor betydelse i framtiden till nya livsmedelsprodukter. Genom att tillsätta alger eller bioaktiva komponenter från alger kan produkter som inte annars räknas till de mest näringsrika få ett mer hälsomässigt fördelaktigt innehåll. Exempelvis kan fiberinne-håll förbättras och saltinnehåll reduceras. Det finns dessvärre också nackdelar med tång. De är bra på att absorbera det som finns i deras omgivning vilket leder till att de kan ha ett rikt innehåll av tungmetaller som exempelvis kvicksilver och bly. Speciellt i algen Hijiki kan det samlas höga koncentrationer av arsenik och i brunalger kan så höga halter av jod lagras att de blir ohälsosamma. Tång bör på grund av detta kontrolleras så att de inte är hälsofarliga. De bör därför undvikas att konsumeras i allt för hög grad. Det finns ändå en uppåtgående trend för alger som livsmedel här i Sverige och likaså på andra platser i världen där konsumtionen inte heller tidigare varit stor.

Seaweed is the same as macroalgae. Seaweed was traditionally consumed as a food in coastal areas around the world. In Asian countries seaweeds have been used for a long time and even today it is where seaweeds are used as food the most. In Europe, places like Ireland, Iceland, Wales and Brittany traditionally used macroalgae as food, but at other places in Europe they have been used mostly as emulsifier and to improve food products' viscosity and gel formation. The products extracted from seaweeds are mainly carrageenan, alginate and agar. Seaweeds have for a long time been regarded as nutritionally beneficial since they contain fibers, proteins, miner-als, vitamins and trace elements like iodine. They contain a low amount of fatty acids though the little amount there are conclude polyunsaturated fatty acids which are rich in omega-3 and omega-6. They also contain bioactive substances associated with good health, such as carotenoids, polyphenoles and phytosterols. The aim of this study was to describe what algae could be used for in human consumption as foods and food additives. Considering their healthy properties algae might be of great importance for the future for new food products. By adding algae or bioactive components from algae unhealthy products could get a more beneficial content. For example the fiber content could get improved and salt content could be reduced. Unfortunately there are also disadvantages with seaweeds. They are accumulators which may lead to a rich content of heavy metals like mercury and lead. The algae Hijiki may contain high concentrations of arsenic. Brown algae may contain high levels of iodine, so high that they can become unhealthy. Algae should be con-trolled because of the high content of unhealthy substances they may contain. Since they could become a health hazard they should not be eaten in too large quantities. There is still an upward trend for algae as food here in Sweden and at other places in the world too, which previously did not consume a lot of algae.