Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Att utforma stadens offentliga rum till inbjudande platser där människor vill vistas och kan mötas är en grundpelare i arkitekten Jan Gehls teori. Han har i närmare 50 år arbetat för en stadsplanering som sätter människan i fokus, och menar att ett socialt hållbart samhälle förutsätter människovänliga stadsrum.

Fyristorg är centralt beläget i Uppsala stad och förutsättningarna för ett livligt stadstorg är många, men i dagsläget domineras torget av en parkeringsplats och platsens mänskliga aktivitet är låg. Syftet med den här uppsatsen har därför varit att, utifrån Jan Gehls teorier kring levande och människovänliga stadsrum, föreslå en övergripande omgestaltning av Fyristorg. Genom att applicera Gehls teorier och metoder i gestaltningen ämnar arbetet att svara på frågeställningen hur Fyristorg kan omformas till ett inbjudande stadsrum för människor att vistas i.

Genom en litteraturstudie identifierade jag Gehls designprinciper för hur offentliga rum bör utformas för att främja aktivitet och interaktion. För att förstå torgets förutsättningar gjorde jag en inventering som sedan följdes av Gehls observationsmetoder ”mapping” och ”tracing” , där jag studerade den aktivitet och rörelse som idag sker på platsen . Torget analyserades också utifrån Gehls ”12 kvalitetskriterier”, vilket synliggjorde platsens brister och kvaliteter. Jag sammanfattade sedan platsens huvudproblem och utformade ett program med åtgärder för hur Fyristorg kan bli ett inbjudande och människovänligt stadsrum. Med utgångspunkt i programmet och med stöd i litteraturstudien gjorde jag slutligen en översiktlig gestaltning. Resultatet visar på hur ett bildominerat torg med lite plats för mänsklig aktivitet kan omformas till det motsatta och hur man som gestaltare kan tänka kring utformning och placering av funktioner för att inbjuda människor till vistelse och interaktion. I diskussionen reflekterade jag bland annat kring konflikten mellan bilar och människor i dagens täta städer och eventuella svagheter med att gestalta utifrån en specifik teori. En slutsats från arbetet är att bilens närvaro i hög grad påverkar människors rörelsefrihet och aktivitet i stadsrummet, och genom att utgå från den mänskliga dimensionen vid gestaltning skapas förutsättningar för levande och aktiva stadsrum.

Designing public spaces into inviting places where people want to reside and can meet is the cornerstone of architect Jan Gehl’s theory. For nearly 50 years he has worked on promoting urban planning that puts people in focus, and he argues that a socially sustainable society requires people-friendly cities.

”Fyristorg” is centrally located in the city of Uppsala and the conditions for a lively town square are numerous, but currently the square is dominated by a car parking and the human activity of the site is low. The purpose of this paper has therefore been to, based on Gehl’s theories on lively and people-friendly urban spaces, create a schematic design proposal of Fyristorg. By applying Gehl’s theories and methods in the design process, I intend to answer the question of how Fyristorg can be transformed into an inviting urban space for people to reside.

Through a literature review, I identified Gehl’s design principles for how public spaces should be designed in order to encourage activity and interaction. To understand the square’s conditions, I did an inventory which was then followed by Gehl’s observation methods Mapping and Tracing which meant a study of the human activity and movement on the site. The square was also analyzed by Gehl’s ”The 12 quality criteria” which exposed the site’s flaws and qualities. I then identified the site’s main problems and formulated a program of action for how Fyristorg can become an inviting and people-friendly public space. The result shows how a square dominated by cars and with little room for human activity can be designed to become the opposite, and how the designer can think about the design and placement of functions to invite people to stay and interact. In the discussion, I then reflected on the conflict between cars and people in today’s dense cities, and any weaknesses of a design based on one specific theory. A conclusion is that the presence of cars greatly affects people’s freedom of movement and activity in a public space, and by designing the space based on the human dimension, the conditions for a vibrant and active public space can be created.