Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med denna uppsats var att analysera Mina kvarter som metod för medborgardialog vid stadsutvecklingen utifrån ett planerarperspektiv i miljonprogramsområdena Fisksätra, Hovsjö och Drottninghög i Stockholm, med hjälp av frågeställningen vilka kvaliteter och brister har Mina kvarter som metod för medborgardialog så som den använts i Fisksätra, Hovsjö och Drottninghög? Materialet samlades in genom litteraturstudie och intervjuer med tjänstemän som arbetade med stadsplanering. Kvaliteter och brister av Mina kvarter analyserades utifrån tre av SKLs elva riktlinjer för en framgångsrik dialog.
Resultatet utifrån SKLs riktlinjer innebar att Mina kvarter hade potential att skapa ett förtroende för de förtroendevalda. Genom Mina kvarter breddades deltagandet och i Fisk-sätra hade Mina kvarter bäst förutsättningar till en meningsfull dialog. Innehållet i åter-kopplingen till ungdomarna var svårtolkat. Den främsta kvaliteten med Minecraft var att deltagarna kunde visualisera sina idéer och de diskussioner som spelet genererade. Meto-den skapade ett engagemang för stadsutvecklingsfrågor i Fisksätra och Hovsjö, men inte i Drottninghög. Bristerna med Mina kvarter ansåg vara att små grupper lämpade sig bäst samt att spelets grafik inte passade för offentlig miljö. I Mina kvarter var kommunerna uppriktiga med vad dialogen skulle leda till. Målgruppen ansågs ha breddats men vars representativitet i Fisksätra ändå diskuterades. Mina kvarter har med viss variation mellan områdena, i stort sett bidragit till en meningsfull dialog. Studien visade dock att inte alla ungdomar attraherades av digitala spel. Det praktiska genomförandet av Mina kvarter verkar också ha haft betydelse för engagemanget hos deltagarna för utvecklingen av den fysiska miljön.

The aim of this thesis was to analyze Mina kvarter as a method for citizen dialogue in urban development, from the perspective as an urban planner, in Million program areas, Fisksätra, Hovsjö and Drottninghög. The question at issue was what qualities and defi-ciencies can be identified when implementing the method for citizen dialogue – Mina kvarter – in Fisksätra, Hovsjö and Drottninghög? Materials for studies were gathered through literature studies and interviews with officials, working with urban planning. The qualities and deficiencies was analyzed in relations to three of SKL´s eleven guidelines for a successful dialogue.
Based on SKL´s guidelines the results were that Mina kvarter had potential as a tool for creating confidence for elected officials. The method broadened the participation, and engaged people who usually are not involved. The main quality with Minecraft was that participants could visualize their ideas and how this visualization enabled discussions. Mina kvarter increased the interest of questions regarding urban planning in Fisksätra and Hovsjö, but not in Drottninghög. The deficiencies of the method were that it seems to be best suited for smaller groups of people, and that “the graphics” of the game does not suit the development of public spaces. Mina kvarter has, with some variation in between the areas, in large contributed to a meaningful dialogue. However, the study showed, that not all young people were attracted by digital games as a media, and that the implementation of the method is very important in relations to the amount of engagement.