Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The purpose of this thesis was to examine how locally produced bioenergy may contribute to meet the climate target year 2050 in the municipality of Uppsala. The
goal of reduced GHG-emissions from current 6,8 ton CO2-equivalents to 0,5 ton CO2-equivalents per capita and year, year 2050 is based on avoiding harmful penalties
of an increased level of GHG in the atmosphere. By estimating available biomass in the county together with examining future technologies and emission factors for the substrates used, four possible future scenarios has been developed focusing either on electricity generation or production of biofuels. GHG-emissions of year 2050 have been calculated using the software LEAP.

The conclusion is that bioenergy, depending on how it is integrated in the energy system, may reduce greenhouse gas emissions between 0.6 ton CO2-equivalents and 1.4 ton CO2-equivalents per capita or 12% to 25% compared to 5.5 ton CO2-equivalents in the reference scenario 2050. The greatest reduction is obtained if biofuels are produced in combination with energy efficient heat requirements in
buildings.

För att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 2°C jämfört med förindustriell tid åtog sig samtliga industriländer vid FN:s klimatmöte i Cancun att ta
fram färdplaner vars syfte är att minska de totala klimatutsläppen med mellan 80-95% till år 2050. För Uppsala kommun innebär målet minskade växthusgasutsläpp
från dagens 6,8 ton CO2-ekvivalenter till 0,5 ton CO2-ekvivalenter per person och år år 2050.

I Uppsala län, med god tillgång på både skogs- och jordbruksmark, finns möjlighet att öka uttaget av bioenergi som kan användas i Uppsala kommuns energisystem.

Syftet med rapporten var att undersöka hur mycket bioenergi som finns tillgänglig samt undersöka var i energisystemet bioenergin gör störst nytta i avseende att sänka utsläppen av växthusgaser. Målet var att inom ett intervall redogöra
för hur mycket växthusgasutsläppen kan minskas med hjälp av lokalt producerad bioenergi.

Genom att utreda hur stor fysisk tillgång på bioenergi som kan nyttjas i energiändamål som finns tillgänglig i länet samt vilka tekniker som kan komma att bli aktuella i framtiden har framtidsscenarion tagits fram. Därutöver har emissionsfaktorer för respektive substrat bedömts utifrån litteratur för att avgöra respektive användningsområdes framtida klimatpåverkan.

Fyra olika framtidsscenarion har tagits fram; scenario A, B, C och D. I scenario A och B råder år 2050 en ökad efterfrågan på el varför bioenergi används för
elgenerering. Utsläppen som ersätts är av nordisk elmix medan även marginalel har används vid jämförelse. I scenario B beror den ökade efterfrågan på el på att
en större del av transportsektorn är eldriven. Ett alternativt användningsområde för bioenergin är att producera biodrivmedel av den tillgängliga bioenergin såsom
i scenario C och D där biodrivmedel ersätter fossila drivmedel. I scenario D sker energieffektivisering till följd av att produktion av biodrivmedel medför minskad
tillgång på biobränsle inom kraftvärmesektorn. Alla framtidsscenarion är baserade på ett referensscenario 2050, framtaget av kommunen i samarbete med SLU. Programvaran
LEAP (Long range Energy Alternatives Planing System) har använts för att simulera och utvärdera skillnaden i växthusgasutsläpp utifrån respektive utveckling.

Resultatet visar på störst reduktion i utsläpp av växthusgaser om den tillgängliga bioenergin används för produktion av drivmedel i samband med att energieffektivisering inom bebyggelse sker. Växthusgasutsläppen kan minskas med ca 1,4 ton
CO2 i förhållande till referensscenariots 5,5 ton CO2-ekvivalenter per person och år motsvarande 25% där den största besparingen sker till följd lägre emissionsfaktorer
för biodrivmedel jämfört med fossila drivmedel. Även att använda bioenergi till att producera el i kombination med att en större del av fordonsflottan är eldriven är en
effektiv metod för att sänka klimatutsläppen som avtar med 22% i förhållande till referensfallet.