Sundén, Viktor, 2014. Framgångsfaktorer för ökad svensk odling av baljväxter till livsmedel. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)
PDF (Framgångsfaktorer för ökad svensk odling av baljväxter till livsmedel)
603kB | |
PDF (Bilaga 3 - Rådata, transkribering av intervjuer)
1MB |
Abstract
Jordbruket står inför en rad utmaningar – både i Sverige och globalt. Några av de viktigaste är att minska utsläppen av växthusgaser och förhindra kväveläckage. Genom att odla baljväxter som fixerar sitt eget kväve minskas behovet av gödsling med syntetiskt kväve och därmed också risken för övergödning av vattendrag, sjöar och hav. Om en fånggröda används efter baljväxten minimeras risken för urlakning ytterligare. Övergången från animaliskt till vegetabiliskt protein medför också goda effekter på hälsan. I Sverige odlas mestadels gröna och gula ärter samt bruna bönor i kommersiell skala för livsmedel. Potentialen för ökad
baljväxtodling i Sverige är god både när det gäller möjligheten att finna passande grödor samt areal att odla på. Syftet med denna uppsats är att visa hur några olika aktörer har lyckats med odling och försäljning av baljväxter som livsmedel i Sverige. Fyra semistrukturerade
intervjuer genomfördes med förhoppningen att hitta nytänkande och nya lösningar. Det som motiverade intervjupersonerna att börja odla baljväxter var den positiva effekten i växtföljden, konsumenternas ökade efterfrågan, positiv påverkan på miljön och klimatet, bra
egenskaper för människors hälsa, relativt god lönsamhet och en önskan om ökad självförsörjningsgrad. Bristen på specialmaskiner för odling av mogna baljväxter och
svårigheter med torkning och rensning är begränsande faktorer. Även för färska baljväxter saknas bra maskiner men det faktum att det krävs färre aktörer i produktionsledet underlättar.
De stora volymer som krävs för att sälja centralt via de stora livsmedelskedjorna innebär en
hög tröskel och saktar ner den ökade odlingen av nya grödor. Alla svarande är överens om att
baljväxtodling bör främjas generellt sett i Sverige men de behöver mer tid att förfina sin odling innan de kan rekommendera den till andra. Undantaget är intervjupersonen som odlar bruna bönor, som gärna rekommenderar fler att odla denna gröda på Öland förutsatt att avsättningen ökar. Traditionella baljväxter är intressant men har inte undersökts tillräckligt i detta arbete varför ytterligare forskning behövs.
Agriculture is facing a number of challenges – both in Sweden and globally. Some of the most important ones are to mitigate the emissions of greenhouse gases and to avoid nitrogen leaching. Trough cultivating legumes that fix their own nitrogen the need for applying synthetically produced nitrogen is reduced and therefore also the risk of eutrophication of surface water, lakes and oceans. If a catch crop can be used after the legume the risk for
leaching is further minimized. The transition from animal to plant protein also leads to health benefits. The food legumes grown in commercial scale in Sweden are mostly green and yellow peas (Pisum sativum) and brown beans (Phaseolus vulgaris). The potential for an increased cultivation of food legumes in Sweden is good both in terms of finding suitable crops as well as land where to grow them. The objective with this thesis is to show how a few
actors have succeeded with growing and selling food legumes in Sweden. Four semistructured interviews were conducted with the hope of finding fresh ideas and new solutions.
What motivated the informants to start growing legumes was the positive influence on the crop rotation, the increased demand from consumers, positive effects on the environment and the climate, good qualities when it comes to human health, relatively good profit and a wish for a higher degree of self-sufficiency. The lack of special machines for producing ripe legumes together with difficulties with drying and sorting them are limiting factors. Proper
machines are lacking when it comes to fresh legumes as well but the fact that fewer stakeholders are needed in the production chain facilitates. The big volumes required to be able to sell centrally through the big supermarket chains present a big threshold and slows down the
increasing cultivation of new crops. All informants agree that the production of food legumes should be promoted generally in Sweden but they need more time to refine their cultivation before they can recommend it to others. The exception is the informant growing brown beans, readily recommending more people to grow this crop at Öland provided that the market increases. Traditional legumes are interesting but have not been investigated enough in this
study and more research is therefore needed.
Main title: | Framgångsfaktorer för ökad svensk odling av baljväxter till livsmedel |
---|---|
Authors: | Sundén, Viktor |
Supervisor: | Carlsson, Georg and Zachrison, Mozhgan |
Examiner: | Jensen, Erik Steen |
Series: | UNSPECIFIED |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2014 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | LK005 Horticultural Management Programme - Gardening and Horticultural Production, Bachelor's Programme 180 HEC |
Supervising department: | (LTJ, LTV) > Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
Keywords: | baljväxter , vegetabiliskt protein, bönor, linser, ärter, kvävefixering, baljväxtodling, livsmedel, svensk odling |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3021 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3021 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Agricultural research Technology |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 05 Feb 2014 10:53 |
Metadata Last Modified: | 21 Oct 2015 14:27 |
Repository Staff Only: item control page