Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ett vanligt problem på mjölkgårdar är att drivningsgator, grindhål, ytor kring vattentråg och andra högt belastade ytor blir söndertrampade under betessäsongen. Detta kan bidra till problem som sänkt djurhälsa, försämrad mjölkkvalité och dåligt fungerande kotrafik. De söndertrampade ytorna är även känsligare för jorderosion och näringsläckage. För att undvika denna typ av problem kan markstabiliserande material anläggas på dessa ytor. Detta examensarbete är en del av projektet Kamp mot tramp, ett projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning. Projektet skall utvärdera anläggning, kostnad och funktion av två markstabiliserande material, bark och armeringsmatta, under två säsonger. Syftet med detta examensarbete var att utvärdera resultatet under första betessäsongen.

Bark och armeringsmattor anlades på ytor av ca 6 x 6 m i grindhål till betesfållor för mjölkkor, varje behandling upprepades i tre olika betesfållor. Barken anlades i ett 25-30 cm djupt lager på geotextil. Armeringsmattan anlades på marken med en geotextil limmad på undersidan av mattan och ett lager kalkgrus på ytan. Som kontroll användes ytor där ingen markstabiliserande åtgärd utförts. Försöksytorna utvärderades med ett gropindex och en visuell utvärdering utifrån fotodokumentation. Ett lägre gropindex innebar en lägre förekomst av gropar på ytan. Dokumentationen utfördes före mjölkkorna kom ut på bete på våren, tre gånger under pågående betessäsong samt en gång efter betessäsongens slut. Antalet gånger en ko passerade över varje yta registrerades under hela säsongen och vid slutet av betessäsongen varierade antalet passager i olika fållor mellan ca 2000-7000. Vid den statistiska analysen kunde man dock inte finna något statistiskt samband mellan antalet passager och antalet gropar, mätt som gropindex. Resultatet visade att ytorna med armeringsmatta hade ett signifikant lägre gropindex än både bark och kontroll samt att ytorna med bark hade ett signifikant högre gropindex än kontrolledet. Den visuella bedömningen bekräftade att ytorna med armering hade minst påverkan av tramp under betessäsongen. Skillnaderna mellan de tre försöksytorna i kontrolledet och två av försöksytorna med bark i fråga om trampskador var relativt små, dock uppvisade den tredje barkytan tydliga trampskador. Att trampskadorna generellt var små och skillnaderna inte var stora kan troligtvis kopplas till att det var en sommar med mycket lite nederbörd.

Slutsatsen som kan dras är att armeringsmattan gav ett bättre skydd mot trampskador då försöksytorna med detta material var i stort sett opåverkade av kornas tramp och underhållet som krävs inför kommande säsong var minimalt. Under de torra förhållanden som rådde denna betessäsong tycktes även kontrollytorna klara sig relativt bra. Två ytor med bark uppvisade också bra resultat, dock krävdes ett större underhåll inför kommande säsong eftersom delar av eller hela barklagret måste bytas ut. Den tredje ytan med bark fick tydliga trampskador, men eftersom denna yta också blev utsatt för avsevärt större belastning än alla övriga ytor är det svårt att dra några långtgående slutsatser om bark som material efter bara ett försöksår. Ekonomiska kalkyler visar att armering är betydligt dyrare att anlägga, dock har barken ett dyrare underhåll. Detta gör att armeringen efter sju säsonger totalt sett är en lägre investering. Några studier av armeringsmattornas hållbarhet har ej återfunnits i litteraturen och det är därför svårt att veta om de har en hållbarhet som överstiger sju säsonger.

A common problem on dairy farms during the grazing period is that surfaces in pasture walkways, entrances to paddocks and around the water troughs become trampled and muddy. Problems associated with these damaged surfaces are for example lowered animal heath, problems with milk quality and non-functioning cow traffic. Ground stabilizing materials can be used to avoid problems like these as they stabilize the surface and protect the ground from damage. This thesis is a part of a project with the aim to evaluate and compare the function and cost of two ground stabilizing materials, bark chips and grass carpet, with each other and a control treatment. The aim of this thesis is to evaluate the results from the first season after establishment.
The three treatments were applied on area of a 6 x 6 m at the entrance to grazed paddocks used by dairy cows. The field study was performed in a randomized block design which included three blocks with each of the three treatments, giving a total of nine surfaces in the study. The control treatment consisted of paddock entrance surfaces that had not been subjected to any stabilizing measures. The bark chips were placed in a 25-30 cm deep layer on a sheet of geotextile. The grass carpet had a geotextile glued to the plastic mesh, it was placed on the ground and fixated with a layer of crushed limestone. The surfaces were evaluated with an index calculated from the number and size of holes in the surface, a lower index was an indication of less damage due to trampling. Visual evaluation was also performed using photos. The documentation was performed before the grazing season started, three times during grazing season and after the grazing season ended. The number of cow passages through the entrances was documented and over the entire season the number varied between approximately 2000-7000 cow passages in different paddocks. No significant effect of the number of cow passages on the surface index was seen in the statistical analysis. The results showed that the grass carpet had a significantly lower index than both the control and the bark chip surfaces. The surfaces with the bark chips on the other hand had a significantly higher index than the control. The visual evaluation confirmed that the grass carpet had the least damages caused by trampling. There was no great difference between the control and two of the bark chip surfaces while the third paddock entrance with bark chips showed clear signs of damage by trampling, However, this was also a paddock that had more passages by animals than any other paddock and it is therefore difficult to draw any definite conclusions after only one grazing season. In total the damage caused by trampling during this grazing season was very small, which was probably due to the very dry season.

The conclusions from this study is that the grass carpet showed the greatest resistance to trampling damages as they almost were not affected at all by the gazing season. Compared with the grass carpet, more maintenance will be needed for the surfaces with bark chips before the next season, as most of the bark chips will have to be replaced. Cost calculations showed that the grass carpet is a lot more expensive to invest in, but as the maintenance cost is low, the total cost of the grass carpet will be lower than the bark chip if the grass carpet can be maintained for longer than seven seasons.