Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Idag har många förskolor i Sverige en undermålig
utomhusmiljö. Detta är något det förs en diskussion
kring och som bland annat Skolinspektionen skrev
en rapport om 2011 (Skolinspektionen 2011). Barn
behöver en god miljö för att utvecklas och må bra.
I vårt examensarbete har vi utgått från en förskola
där personalen såg brister i sin gård och därefter tog
det första steget mot en förändring genom att söka
hjälp hos oss i egenskap av landskapskapsarkitekter
och experter på utomhusmiljöer.
I examensarbetet presenteras hur en omgestaltning
av en förskolegård kan tas fram. I detta fall behandlas
gården för Rondellens förskola i Sundsvall. För att
nå fram till ett väl anpassat gestaltningsförslag har vi
arbetat efter två frågeställningar:
• Vilka kunskapsområden och metoder kan vara
till hjälp vid gestaltning av förskolegårdar?
• Hur kan ett omgestaltningsförslag för
Rondellens förskolegård utformas så att gårdens
lek- och pedagogiska värden ökar?
För att besvara vår första frågeställning gjordes till
att börja med en litteraturstudie som behandlade
förskolegårdar utifrån olika kunskapsområden. De
kunskapsområden som studerades och presenteras
i arbetet är: utomhuspedagogik, lek, motorik,
sensorik, årstidaspekter, säkerhet och delaktighet.
Vidare utförde vi en workshop på förskolan där
främst barn, men även personal, fick berätta om
sina tankar om gården. Workshopen bestod av
fotogåturer, samtalsgåturer, önsketeckningar samt
samtal med personal. Vi valde också att testa
två, för oss nya, värderingsverktyg, checklista
och värderderingschecklista för lekparker (i vårt
arbete kallat checklista och värderingschecklista
för förskolor) samt lekvärdesfaktor. Dessa delar
kompletterades med inventering, analys och
program innan skissarbetet av gestaltningsförslaget
började.
Gårdens största svagheter visade sig vara bristen på
vegetation, topografi samt naturleksmöjligheter.
Gården hade lite variation i flertalet aspekter och
detta blev huvudproblemet för oss att lösa genom
vår gestaltning. Ytterligare en aspekt som vi förhållit
oss till är att förskolan i dagsläget inte har någon
budget till förändringar av gården, men det finns
ett stort engagemang både hos de anställda och de
anhöriga till barnen.
Vårt gestaltningsförslaget visar ett exempel på hur
gården skulle kunna se ut och användas. Förslaget
bör ses som en inspirationkälla vilken kan användas
vid konkreta förändringar på gården och som ett
underlag för bidragsansökningar hos kommunen.
Andra förskolor, landskapsarktiekter, eller
intresserade kan också se förslaget som en källa till
inspiration vid förändringar av andra förskolegårdar.
Slutligen förs en diskussion kring de använda
metoderna och det framtagna förslaget. Vidare
presenteras även ett antal förslag på vidare
examensprojekt med utgångspunkt från den
diskussion vi för.