Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Intresset för människans matvanor har varit stort sedan lång tid tillbaka. Matvaneundersökningar görs för att utvärdera huruvida människorna i en befolkning får sitt närings- och energibehov tillfredsställt. Det finns fler olika sätt att utföra matvaneundersökningar som exempelvis Food Frequency Questionnarie (FFQ), kostintervjuer och kostregistrering. Syftet med denna rapport var att göra en jämförelse mellan två olika metoder (som Livsmedelsverket använder för att ta fram konsumtions- och intagsdata), för att se hur resultaten skiljer sig dem emellan. Den första metoden var Matkorgen 2010, vilken grundar sig på Jordbruksverkets konsumtions- och försäljningsstatistik, och den andra metoden var Riksmaten 2010-11, vilken är en fyra dagar lång kostregistrering. Syftet var också att se hur konsumtionen i Matkorgen förändrats mellan år 1999 och år 2010, samt att se hur intaget av några utvalda toxiska metaller och några utvalda näringsämnen ser ut i Riksmaten 2010-11, med haltdata tagen från analyserna i Matkorgen 2010. De undersökta metallerna var bly (Pb), kadmium (Cd), kvicksilver (Hg) samt arsenik (As) och de undersökta näringsämnena var järn (Fe), natrium (Na) samt vitamin D. Generellt låg livsmedelskonsumtionen och intaget högre i Matkorgen 2010 än i Riksmaten 2010-11, vilket beror på fler saker. T.ex. att Matkorgen 2010 inte tar hänsyn till det livsmedelssvinn som uppstår i hushållen, att i Riksmaten 2010-11 är underrapportering vanligt förekommande, att Matkorgen 2010:s data baseras på hela den svenska befolkningen medan Riksmaten 2010-11 endast tar hänsyn till den vuxna befolkningens konsumtion samt att livsmedlen i Matkorgen 2010 analyserades i det skick de inhandlades, medan livsmedlen i Riksmaten 2010-11 var tillagade. När det gäller förändringen i konsumtion mellan år 1999 och år 2010 syntes en ökning i konsumtionen av läsk, cerealier, bakverk, fisk, frukt, kött, grönsaker, socker o dylikt, medan konsumtionen av mejeriprodukter, potatis, matfett och ägg hade minskat. När det gäller de toxiska metallerna bör inte intaget utgöra någon fara för hälsan, då det låg på en sådan låg nivå. Dock råder lite osäkerhet kring arsenik pga. svårigheter att fastställa ett accepterat dagligt intag. Ser man till näringsämnena är intaget inte lika tillfredsställande.

The interest for the human food habits has since long time been big. Food habit research is done to evaluate whether the nutritional and energy needs in a population are satisfactory. There are several ways to conduct food habit research, for example Food Frequency Questionnarie (FFQ), food interviews and food registrations. The purpose of this report was to make a comparison between two different methods (used by the Swedish National Food Administration, to retrieve consumption and intake data), to see how the results differ. The first method was the Market Basket 2010, which is based on consumption and selling statistics from the Swedish Board of Agriculture and the other method was Riksmaten 2010-11, which is a four days food registration. The purpose was also to examine how the consumption in the Market Basket has changed between year 1999 and year 2010, and also to examine the intake of four selected toxic metals and three selected nutrients in Riksmaten 2010-11, with content data taken from the Market Basket 2010. The toxic metals were lead (Pb), cadmium (Cd), mercury (Hg) and arsenic (As) and the nutrients were iron (Fe), sodium (Na) and vitamin D. Generally, the food consumption and intake was higher in the Market Basket 2010 than in Riksmaten 2010-11, which among other things depends on the fact that the Market Basket 2010 does not take the household food waste into consideration, in Riksmaten 2010-11, under-reporting is common, the data from the Market Basket 2010 is based on the whole Swedish population while, in Riksmaten 2010-11, only the adult population of Sweden is considered, and in the Market Basket 2010, the food was analyzed in the condition it was bought while in Riksmaten 2010-11, the food was prepared. Considering the change in consumption in the Market Basket between year 1999 and year 2010, there was an increase in the consumption of beverages, cereals, pastries, fish, fruit, meat, vegetables and sugar, while the consumption of dairy products, potato, fats and egg had decreased. Regarding the toxic metals, the intake should not be a health concern since the intake was on such a low level. However, the intake of arsenic is a bit unsure since it has been hard to estimate an accepted daily intake of this metal. Regarding the nutrients, the intake is not as satisfying. The intake of iron and vitamin D is too low and the intake of sodium, in the shape of salt, is too high. A change in intake of these nutrients would therefore be beneficial.