Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Att bygga med gröna tak börjar bli allt vanligare för att öka grönskan i städer. I västvärlden består en stor del av städerna av outnyttjade, mörkfärgade hustak.

Takytorna kan förbättra det lokala klimatet om de istället blir omsorgsfullt designade till gröna ytor – ”greening the skyline”. Gröna tak kan i städer ha en renande funktion av vattnet och luften, samtidigt som de även sänker temperaturen. De blir gröna oaser i stadens betongdjungel, med både produktiva och rekreativa syften. Gröna tak är en möjlig ny nisch för oss landskapsarkitekter – ett sätt att få in grönska i tätbebyggd miljö!

Städer strävar ständigt efter att bli attraktiva och mer gröna (miljövänliga). Syftet med detta arbete är därför att få en bild av gröna taks användning och om dessa gröna miljöer i verkligheten är lika bra som förespråkarna säger.
En litteraturstudie genomfördes för att ta reda på gröna taks historiska och nutida användning, samt för att identifiera dess för- och nackdelar. Arbetet fokuserade på gröna taks funktioner och vilka tekniska och praktiska möjligheter det finns att tillgå, men även ett fåtal ekonomiska aspekter togs upp.

En fallstudie genomfördes för att studera ett nybyggt exempel i Uppsala, där teoriavsnittets genomgång av för- och nackdelar relaterades till verkligheten. De
inblandade parterna i SEB USIF Arena projektet, var ifrån början positivt inställda till ett projekt med gröna tak. Projektet genomgick många förändringar, men det gröna konceptet parerade i stort sett alla dessa. Arkitekterna ville använda taket som läktare till utetennisen, vilket tyvärr förhindrades av ekonomiska förhållanden och svenska byggregler.

Litteraturstudien och fallstudien gav en bra uppfattning om dagens användning av gröna tak, hur de fungerar och gav insikt i ett möjligt identitetsskapande element till staden.
Gestaltning av gröna tak är idag en relativt bortglömd aspekt vid nybyggnation. I framtiden är det viktigt att gestaltningsprogram upprättas i ett tidigt skede, så att det blir en naturlig del i planerings- och byggnationsprocessen av det gröna taket.

Resultatet är generellt och visar endast på en nutida användning av gröna tak i städer. Hänsyn kommer alltid att behöva tas till praktiska, tekniska och ekonomiska aspekter från fall till fall. Detta för att skapa ett passande grönt tak och hållbar miljö för varje specifikt projekt.

Arbetet tyder i detta fall på en lika positiv inställning till gröna tak från förespråkarna liksom från SEB USIF Arena. Det vore dock intressant att följa detta projekt och se om framtiden för SEB USIF Arenas gröna tak är lika ljus
som idag!

A common way to enhance the greening in the cities is to build green roofs. In the Western world a large part of the cities contains unused dark colored roofs.

These roofs´ surfaces can enhance the local climate if they are carefully designed to green spaces – “greening the skyline”. In the cities the green roofs can have a
cleansing function of the water and the air while also lowering the temperature.

They become green oases in the concrete jungle of the city with both productive and recreational purposes. Green roofs are an opportunity for a new niche for us landscape architects – a new way to bring in greenery in densely build
environments!

Cities are constantly struggling to become attractive and more green (environmentally friendly). The purpose of this assignment is therefore to get a picture of the use of green roofs and if these green environments in reality are as good as proponents say.

A literature review was conducted to find out the history of green roofs and its contemporary use and also to identify its advantages and disadvantages. The work focused on green roof features and the technical and practical opportunities that are available, but a few economic aspects were also raised.

A case study was also conducted to observe a newly built example in Uppsala, where the theory section's review of the pros and cons relate to reality. The involved parties in SEB USIF Arena project was from the beginning in favor
of a project with a green roof. The project went through many changes, but the green concept managed to survive all of these. The architects wanted to use the roof as seating for the outdoor tennis arena, which unfortunately was prevented by economic conditions and the Swedish building regulations.

The literature review and case study gave a good understanding of the current use of green roofs, how they work and gave a vision into a possible identity element to the city. A relatively neglected aspect of construction of green roofs today is the formation. In the future it is important to establish design programs at an early
stage so that it becomes a natural part of the planning and construction process of the project.

The result is general and shows only a contemporary use of green roofs in cities. One will always need to consider the practical, technical and economical aspect of the case to create a suitable green roof and sustainable environment for
each specific project.

In this case the assignment indicates a positive attitude towards green roofs from both the proponents and the SEB USIF Arena. It would be interesting to follow this project and see if the future of SEB USIF Arena´s green roof is as
bright as today!