Palm, Mikael, 2013. Ekonomiska effekter för verkställande av överenskommelser i samråd : en analys av gemensamt nyttjande av skogsmark mellan skogs- och rennäring i norra Sverige. Second cycle, A2E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Economics
|
PDF
4MB |
Abstract
Lavbetesland, med resursen lav i fokus, kan precis som fiskevatten i havet beskrivas som en gemensam resurs, så kallad common pool resources (CPR). Att effektivisera nyttjandet av en CPR leder till att fler kan ta del av den eller att varje part får ut ett högre värde från den. För
att kunna maximera effektiviseringen behöver kostnader och intäkter vara kända. Därför är detta examensarbete där jag kartlägger merparten av dessa en viktig del i processen.
Lavbeteslandet som CPR nyttjas av både skogsbolag, vilka bedriver skogsskötsel på marken,samt av rennäringen, vilken använder det som betesmark. Skogsbolagens mål med användningen av lavbeteslandet är att maximera volymtillväxten av virke. Rennäringen å sin sida vill upprätthålla en så god lavtillgång som möjligt för att maximera storleken på renhjordarna. Då den svenska staten under 1500-talet förstatligade all mark i Sverige som inte
var bebyggd uppstod konflikter med samerna vilka levt i nordligaste Sverige en lång tid utan att ha äganderätt till marken. De stora motsättningarna kom dock först under andra halvan av 1900-talet då mekaniseringen av skogsbruket inleddes. För att möjliggöra fortlevnaden av den samiska rennäringskulturen stiftades lagar vilka gav rennäringen rätten att vid samråd med skogsägarna framföra sina åsikter före större skötselingrepp på dess åretruntmarker. Den
lagstadgade rätten har sedermera förstärkts genom friviliga certifieringar. Till följd av samråden uppstår förluster för skogsbolagen genom att brukandet av marken beläggs med
restriktioner inom t.ex. gödsling, trädslagsval och avverkningsålder. Detta görs för att minimera skadorna på lavbetet. Skogsbolaget Svenska Cellulosa AB (SCA) har stora
markinnehav inom rennäringens åretruntmarker vilka ska samrådas vid större skötselingrepp.
Syftet med denna studie är att med hjälp av tidigare överenskommelser via samråd prognostisera, analysera och diskutera utfallet från skogsskötseln givet de restriktioner som läggs på denna samt beräkna och diskutera bortfallet av lav till följd av harvning på SCA distrikt Jokkmokks mark (SCAJ). För att ta reda på de kostnader som uppstår till följd av samråden samlades data över bolagets skogsmarker in samt vilka överenskommelser som gjorts inom samråden de senaste fem åren för att sedan beräkna ut ett medelvärde per år. Även lav på harvad mark mättes för att kunna uppskatta mängden lav som försvinner på grund av
harvning inom distriktets skogsbestånd. Den i särklass dyraste restriktionen för skogsbolagen över under de kommande 100 åren kommer utebliven återbeskogning av contorta att bli. Näst dyrast blir framskjutningen av slutavverkningsår under samma tidsperiod. Den minst
kostsamma restriktionen framgent blir minskningen av gödsling. Under samma period kommer troligtvis även mycket lav att försvinna. Att få till ett mer effektivt och rättvist samråda blir lättare när alla fakta är kända av respektive part och därför kommer detta arbete vara till god hjälp för att försöka minimera kostnaderna samtidigt som man maximerar nyttan av utfallen från samråden.
Lichen pasture is like fish in the ocean a type of common pool resource. The lichen pastures of northern Sweden are simultaneously used for wood production by forest companies and as grazing land for the semi-domesticated reindeer by reindeer herding communities. Due to the various goals of the stakeholders, there is a conflict of interest between the two. The forest companies, who own the land, want to maximize the profit from timber production while the
reindeer industry, on the other hand, focuses on maximizing the abundance of ground and arboreal lichen ensuring high viability among the reindeer winter-heard. During the 16th
century the Swedish Crown nationalized all land which had not been built upon within the Swedish boarders. This was the starting point for the conflict between the Sami people which had lived and used the inner parts of Norrland for centuries and the Swedish Crown. Even though the settlements stopped the herders from using the land next to the new settlements, the greatest conflict did not arise until the second half of the 20th century, when mechanization of the forestry started. This brought greater disturbances upon the land leading to a decline, and in some areas depletion, of lichen. To enable the survival of the Sami culture which had not been lost over the previous 350 years of conflict, new laws were passed. These included
the obligation to consultations before any substantial management actions are taking place i.e. final felling, use of exotic tree species or fertilizers among others. These three constraints are calculated with in this thesis. Recently, forest companies acting in Northern Sweden have
joined environmental certification systems, which are adding rules about the consultations and the way to manage the forest when different interests are represented. This has helped tomitigate the loss of lichen due to forest management. The main goal with this thesis is to predict, analyze and discuss the output from the forest, in SCA district Jokkmokk (SCAJ),which manages approximately 87 000 ha of land, given certain constraints that are commonly
agreed upon during the consultations between the forest companies and the reindeer herding communities. Secondly, I will estimate the amount of lichen lost due to disc trenching. The forest output shows that the most expensive constraint for SCAJ is the limitation in the amount of land planted with Pinus contorta. The second most expensive is to postpone the final felling with an extra 7 years. The least expensive is the limitation in the area fertilized.
Over the coming century there is also a great chance that a lot of lichen will be destroyed due to scarification by furrowing by the forest industry. A common goal for both parties is to minimize the costs associated with the consultations. Lowering the costs would enable the forest companies to get a higher monetary output while the reindeer herding communities will get more areas adapted to higher lichen production. It will create a win-win situation. However, to consult more efficiently the knowledge about ones costs as well the cost of the others, is a key to success. Therefore this thesis, which is the first on the matter, is so important as it illustrates just that.
Main title: | Ekonomiska effekter för verkställande av överenskommelser i samråd |
---|---|
Subtitle: | en analys av gemensamt nyttjande av skogsmark mellan skogs- och rennäring i norra Sverige |
Authors: | Palm, Mikael |
Supervisor: | Widmark, Camilla and Andersson, Mats |
Examiner: | Gong, Peichen |
Series: | Studentuppsats / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogsekonomi |
Volume/Sequential designation: | 2013:27 |
Year of Publication: | 2013 |
Level and depth descriptor: | Second cycle, A2E |
Student's programme affiliation: | SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC |
Supervising department: | (S) > Dept. of Forest Economics |
Keywords: | Rennäring, Samråd, Lav skogsbruk, Skogsnäring, Skogsskötsel, Gödsling, Avverkning, Contorta |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2648 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2648 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Development economics and policies Rural population Forestry - General aspects Animal husbandry Nature conservation and land resources |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 21 Aug 2013 10:49 |
Metadata Last Modified: | 17 Sep 2015 12:08 |
Repository Staff Only: item control page