Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Detta examensarbete tog sin början med att Enköpings
kommun behövde ett växtgestaltningsförslag till
den planerade dagvattenanläggningen Paddeborgs
vattenpark. Jag blev intresserad av projektet delvis
för att det verkade roligt att få jobba med ett verkligt
projekt för en kommun men också för att det involverar
flera intressanta frågor.

Stressen och den mentala ohälsan ökar i samhället
och det finns få saker som så effektivt återställer
mental trötthet som naturmiljöer och andra typer av
gröna platser. Värdet av parker och grönområden
i städerna är alltså mycket stort. Ändå minskar
andelen parkmark i takt med att städerna förtätas och
naturområden exploateras. En möjlig väg att motverka
denna utveckling är att kombinera parker med andra
nödvändiga samhällsfunktioner som exempelvis
dagvattenhantering. Öppen dagvattenhantering i
form av anlagda våtmarker är dessutom en hållbar
lösning på stegrande miljöproblem med exempelvis
översvämningar och övergödning av haven. I en
mångfunktionell lösning som kombinerar rekreation
med dagvattenhantering skulle dessa båda funktioner
gynna varandra genom att öka berättigandet av både
dagvattenlösning och park.

I dag är den rekreativa aspekten hos dagvattenparker
mer av en bonus, med hanteringen av dagvatten
som det primära syftet. Därför får inte de rekreativa
kvaliteterna kosta särskilt mycket att åstadkomma och
upprätthålla. Det finns också andra aspekter som gör
det svårare att åstadkomma en attraktiv parkmiljö av
denna typ av anlagda våtmarker. Miljön är exempelvis
mycket produktiv och växtligheten är svår att styra.
Detta examensarbete kretsar till stor del kring vilka
kvaliteter eller egenskaper det är konkret hos miljön
som gör en park eller ett grönområde omtyckt och
rekreativt, samt hur dessa kvaliteter kan uppnås med
hjälp av växter. Det finns många olika teorier om detta
och dessutom skiljer ju sig upplevelser och åsikter åt
mellan människor och mellan olika grupper i samhället.
Ända finns det vissa grundläggande aspekter hos våra
upplevelser av platser och miljöer som anses gälla de
allra flesta.

Syftet med arbetet är att vidareutveckla den
övergripande utformningen av Paddeborgs vattenpark
som tagits fram av Enköpings kommun med fokus på
anläggningens växtgestaltning. De principer som tas
fram i arbetets ska visa på hur stora upplevelsevärden
kan åstadkommas trots en extensiv skötsel.
Arbetet utgår från följande forskningsfrågor:

1.Vilka specifika kvaliteter eller egenskaper är särskilt
viktiga för att skapa en attraktiv vattenpark med stort
rekreativt värde?

2.Hur kan växtlighet på olika sätt användas för att
uppnå dessa specifika kvaliteter och egenskaper?

3.Vilka strategier och principer är särskilt betydelsefulla
för att åstadkomma en långsiktigt hållbar förvaltning?
En viktig avgränsning för arbetet är att den rekreativa
funktionen undersöks och diskuteras utifrån ett
växtgestaltningsperspektiv där växter är det material
som används. Det förslag som tas fram fokuserar på
parkens funktioner, former och generella strategier.
Enskilda arter beskrivs och diskuteras endast som
exempel på önskade karaktärer. Hanteringen av
dagvatten och aspekter som rör ökad biologisk
mångfald, ett annat vanligt syfte med anlagda
våtmarker, behandlas relativt övergripande.
I arbetets kunskapssammanställning har svar på
forskningsfrågorna främst sökts genom litteraturstudier.

Olika slags litteratur, forskning så väl som
populärvetenskaplig litteratur, har valts för att få en
bredd och täcka in olika aspekter. En särskilt viktig källa
är boken With people in mind av miljöforskarna Kaplan,
Kaplan och Ryans (1998). Från denna bok är flera av
de kvaliteter som presenteras och diskuteras hämtade.
Övriga kvaliteter kommer från den betydelsefulla
rapporten Grönstrukturens betydelse för användningen
av Ann-Margreth Berggren-Bärring och Patrik Grahn
(1995) samt studien Landskapets upplevelsvärden av
Boverket (2007b). Principer som visar på hur dessa
kvaliteter kan åstadkommas har hämtats från mer
gestaltningsinriktade verk som till exempel The planting
Design Handbook av Nick Robinson (2011) och Form
And Fabric In Landscape Architecture av Catherine Dee
(2001).

Eftersom mycket av arbetet rör frågor som inte är
särskilt omskrivna har det varit viktigt att prata med
experter av olika slag. Växtexperter, ekologer, biologer
och landskapsarkitekter har hjälpt till med kunskap och
idéer som kommit till god användning. Precis som med
litteraturstudien har det varit viktigt att få till en bredd
med olika slags kunskaper.
För att få bättre känsla för anlagda
dagvattenanläggningar har även olika studiebesök
genomförts.

Generellt sett finns det goda möjligheter att integrera
dagvattenhantering och rekreation i en anlagd
våtmark. Men för att skapa en vattenpark med stora
upplevelsevärden är det viktigt att platsen uppnår vissa
kvaliteter. De viktigaste egenskaperna hos naturmiljöer
och parker kan sammanfattas till elva kvaliteter:
sammanhållning, komplexitet, läsbarhet, mystik,
originalitet, vidsträckthet, fascination, förenlighet,
rofylldhet, artrikedom och naturprägel.

Förenklat kan sammanhållning beskrivas som
motsatsen till oordning. Att platsen har en komplexitet
kan beskrivas som att platsen innehåller mycket att titta
på och att miljön är läsbar betyder att det är lätt att
förstå och orientera sig på platsen. Att platsen har ett
mått av mystik betyder att man som besökare lockas
vidare i miljön. Att platsen har originalitet innebär att
den upplevs vara ”en annan värld” och vidsträckthet
innebär att det går att röra sig länge i denna värld.
Att platsen är fascinerande betyder helt enkelt att det
finns mycket att fascineras över och förenlighet att de
aktiviteter man önskar företa sig är möjliga på platsen.
Rofylldhet betyder att det finns tillgång till avskilda och
omslutna platser och artrikedom att miljön är rik på
olika slags växter och djur. Att miljön har naturprägel
betyder att den har en tydlig naturkaraktär.

Det är i allmänhet möjligt att i hög grad åstadkomma
dessa kvaliteter med hjälp av växter. Exempelvis kan
man med blomsterängar enkelt höja komplexiteten
hos en miljö eller öka läsbarheten med hjälp av
utmärkande växter som markerar entréer och
målpunkter. Genom att låta vegetationen delvis dölja
vissa platser förhöjs graden av mystik och med hjälp av
omslutande växter kan rofyllda platser skapas.

För att parkens kvaliteter och upplevelsevärden ska
upprätthållas och utvecklas är förvaltningen viktig,
särskilt i ett extensivt och storskaligt projekt som
Paddeborgs vattenpark. Störningar så som slåtter och
varierade vattennivåer är avgörande för karaktären på
platsen.

I växtgestaltningsförslaget till Paddeborgs vattenpark
används många av de principer som tas upp i
kunskapssammanställningen. Förslaget bygger vidare
på Enköpings kommuns övergripande utformning.
Det övergripande konceptet för parken (framtaget av
kommunen) går ut på att efterlikna naturen för att
skapa en lättskött, vacker och välfungerande våtmark
med ett formspråket inspirerat av Enköpingsån och
naturfraktaler.

Parken, som har till uppgift att rena delar av Enköpings
dagvatten från näringsämnen och föroreningar, ligger i
ett öppet åkerlandskap ungefär två kilometer väster om
stadens centrum. Man kommer att röra sig på upphöjda
ytor runt meandrande dammar med olika djup. I dag
ligger en mindre industrifastighet mitt i området för
den planerade anläggningen. I framtiden kan denna
komma att köpas upp och bli en del av anläggningen.
Det kan också komma att byggas bostäder i området
och då kommer parken att fungera som stadsdelspark.
En ny gång- och cykelväg är också planerad vilken
kommer att koppla samman parken med staden längs
med ån.

Konceptet för växtgestaltningsförslaget till parken, som
grundar sig på idéerna med parkens övergripande
utformning, går till stor del ut på att skapa naturliga
och vildvuxna karaktärer inom prydliga ramar. På några
viktiga platser är gestaltningen tänkt att vara mer
bearbetad och uttrycksfull. Detta skapar bland annat
en stark kontrastverkan och goda förutsättningar för ett
rikt växt- och djurliv samtidigt som det inte är särskilt
skötselkrävande.

En framträdande princip hos förslaget är högväxande
gräs med klippta gångar och ytor som bildar rofyllda,
avskilda rum. Små dungar tar upp karaktären hos det omkringliggande landskapet och gör att parken
verkar fortsätta ut i åkerlandskapet samtidigt som det
möjliggör en öppenhet. Både gräset och dungarna
infogas i prydligt avgränsade områden med ett
formspråk som liknar det hos parken i stort såväl
som Enköpingsån. I de fuktiga delarna av parken får
beståndsbildande starrarter breda ut sig och vid viktiga
målpunkter planteras färgstarka och framträdande växter som till exempel fackelblomster och svärdslilja.
Förhoppningsvis kommer förslaget att bidra till att
Paddeborgs vattenpark blir en attraktiv och upplevelsrik
park såväl som en välfungerande dagvattenlösning.
*
Diskussionsdelen kretsar främst kring
växtgestaltningsförslaget och arbetet med att åstadkomma kvaliteter genom detta och kring arbetsprocessen och valda metoder.

En slutsats är att det finns vissa kvaliteter kopplade till
en miljös fysiska utformning som de flesta svarar
positivt på men att det är rimligt att anta att det kan
skilja sig vilka kvaliteter som värderas högst människor
eller grupper emellan. En annan viktig slutsats som dras
är att det är möjligt att åstadkomma dessa kvaliteter
med hjälp av växter men att olika kvaliteter är olika
lätta att åstadkomma i en våtmark.

Att i gestaltingen utgå från kvaliteter som ska uppnås
har varit till hjälp men också styrt gestaltningen mycket.
Under process- och diskussionsdelen diskuteras bland
annat gestaltningsprövningen som har varit nyttig
genom att de olika principerna och gestaltningsgreppen
testats i skarpt läge.

Diskussionen avslutas med ett resonemang kring
vattenparkens framtida roll, där det konstateras att
denna typ av anläggning kan komma att bli ännu
viktigare för rekreationsmöjligheterna i framtidens allt
mer förtätade städer.