Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Dagens system kring delaktighet och inflytande i beslutsprocesser kan både förhindra och möjliggöra handlande vid arbetet kring hållbar stadsutveckling. Många städer runt om i världen lägger stor vikt vid att städernas utveckling ska ske inom ramen för vad som anses vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Därför är förståelse för de existerade processerna avgörande när man arbeta praktiskt med ett förändringsarbete lokalt men även nationellt och globalt. Ämnet medborgardeltagande i stadsplanering handlar om konflikter, makt och intresse. De inblandade aktörerna försöker i många fall påverka handlingarna utifrån deras syn och intresse. Ämnet är ett konkret exempel som gör att pressen på de som deltar och arbetar med planerings- och utvecklingsfrågor är enormt stor. Eftersom vi kan värdesätta saker på olika sätt kommer vi också att tolka en viss förändring på olika sätt. Vems tolkning som leder till beslut beror på en kamp om makt och maktfördelning. På många områden finns känsla av att det är ett uppifrånperspektiv på hållbar stadsutveckling. Det är naturligtvis delvis sant då staten ställer krav på kommuner och städer att jobba på och redovisa sitt framsteg. Men våra städer måste planeras ur ett hållbart perspektiv. Vid planering av olika slag i våra städer tar politiker och planerare dagligen betydelsefulla beslut för våra städers utveckling. Här ska man därför fundera över hur delaktiga är medborgarna i dessa beslut som påverkar deras framtid? En intressant fråga att ställa här också är hur medborgardeltagandet fungerar och vilken roll har medborgarna i sådana processer. Därför är det viktigt att avgöra; vem bestämmer vad och vem bär skulden och ansvaret? Vem skall beskriva och formulera behovet av utvecklingen? Vilka roller har man i processen egentligen?
Det är klart att medborgare har rätt att framföra sina önskemål och förväntningar i den fysiska planeringen. Men för att medborgare ska kunna medverka, måste politiker och planerare backa lite och ge medborgarna den möjligheten eftersom medborgardeltagande i den fysiska planeringen handlar mest om en fråga om makt och inflytande. Nu är medborgarnas tid här och den fysiska planeringen ska ske på medborgarnas villkor. Alla medborgare har rätt till inflytande och detta ska betraktas som en viktig nyckel till hållbar stadsutveckling eftersom hållbart samhällsbyggande är ett uppdrag som berör alla i samhället oavsett kön, etnicitet, klass eller ålder.
Studien bygger på textanalys, observationer och kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har gjorts med flera medborgare i området samt med personer som har en viss roll i utvecklingen. Målet för studien är att förbättra medborgarinflytande och deltagande i den fysiska planeringen för bättre effektivitet och engagemang i planprocessen. Det som framkommer i undersökningen är att medborgarna har svårt att delta i planeringsprocessen. Det finns också vissa svårigheter för ansvariga att tillgodose deras behov och det framkom även att det var svårt för vissa grupper i samhället att delta. Vissa grupper har mindre möjligheter att påverka den fysiska planeringen. Förutsättningar skiljer sig stort mellan olika medborgargrupper såsom ungdomar, kvinnor, fattiga, lågutbildade och personer med utländsk bakgrund som har svårt att framföra sina önskemål och idéer. Den professionella och kulturella kunskapen hos processledarna är en viktig aspekt som bör förbättras. Projektet Ekostaden Augustenborg är ett konkret fall som kan belysa problematiken och den sociala
4
kontexten med medborgardeltagande vid planeringssammanhang. Om projektets ändamål är att minska gapet mellan beslutsfattarna och medborgarna så ska man jobba för att lyfta fram medborgarnas röster och önskemål. Metoden som bör används för att uppfylla det är att enskilda medborgares röster kartläggs på kompetent och effektivt sätt. Ansvariga i processen bör sträva efter större påverkan och delaktighet av medborgarna i stadsplaneringen. De bör bestämma helt att bryta upp traditionella planeringsmönster genom att öka samspelet med medborgarna för att uppnå en hållbar stadsutveckling som gynnar alla aktörer i staden. Arbetet med Ekostaden Augustenborg visar framgång med några intressanta processer som har varit på gång för att ge medborgarna inflytande över utformning av bostadsområdet men kvarstår ganska mycket för att det ska vara dugligt.
Dagens samhälle och det hållbara samhällsbyggandet skapar behov för att föra upp ämnet medborgardeltagande inom hållbar stadsutveckling på agendan. Tidigare forskning inom ämnet behöver utvidgas och kompletteras med nya kunskaper. De teoretiska och praktiska kunskaperna skapar nya förutsättningar för deltagande. Det är viktigt att man urskiljer mellan retorik och handling när det gäller medborgardeltagande i staden. Det kräver att flera villkor är uppfyllda för att kunskap så småningom sker från ord till handling. I många fall har medborgarna haft otillräckligt med kunskap för att kunna vara med och fatta rätt beslut i planeringssammanhang. Detta skapar behov till en ny syn på olika roller vid bearbetning av utvecklingsfrågor inom hållbar stadsutveckling. Analysen visar tydliga tecken på att det finns ett betydande gap mellan retoriken om medborgardeltagande och dess praktiska tillämpning. Det finns fortfarande mycket att utveckla för att nå upp till ett effektivt medborgardeltagande.