Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Good feeding practices are a basic aspect of good calf health. During the calf's first few months the calf is fed with purchased milk replacer or raw milk straight from the cow. On all farms, it will be a surplus of milk that may not be delivered to the dairy for various reasons. Milk that may not be supplied to the dairy includes colostrum and milk with unnormal properties, including milk from cows suffering from mastitis. This study investigated the possibility of improving the milk by pasteurization in order to secure its use as feed for calves and thereby obtain an improved calf health. The milk that are not suitable to deliver to the dairy often contain high bacteria counts and may have a different composition than normal milk. Pasteurization reduces the bacterial number in both colostrum and milk from cows with mastitis. When colostrum is treated by pasteurization, it is important that the temperature is not too high, because that may destroy the immunoglobulins that are important for the calf. It is discussed how the various types of surplus milk should be pasteurized for the results to be at its best. The discussion also deals with the importance to investigate whether pasteurization is a viable alternative when normal or non-salable milk are used as feed for young calves. It is concluded that pasteurization is a good option when milk that may not be supplied to the dairy are used for feeding of calves.

Goda utfodringsrutiner är av grundläggande betydelse för god kalvhälsa. Under kalvens första levnadsmånader utfodras den med kalvnäring som köps in i pulverform eller med helmjölk direkt från kon. På alla gårdar blir det ett överskott av mjölk som inte får levereras till mejeriet av olika anledningar. Mjölk som inte får levereras till mejeriet är bland annat råmjölk och mjölk med avvikande egenskaper vilket kan innebära mjölk från kor som lider av juverinflammation. I denna litteraturstudie utreds möjligheten att utnyttja sådan mjölk som foder till kalvar efter pastörisering, och därigenom skapa förutsättningar för en förbättrad kalvhälsa. Den mjölk som inte får levereras innehåller ofta ett högt bakterietal men också generellt en annorlunda sammansättning än vad mjölk vanligen gör med exempelvis högre innehåll av fett och protein.

Pastörisering minskar bakterietalet i både råmjölk och mjölk från kor med mastit. Vid pastörisering av råmjölk är det dock viktigt att temperaturen inte blir för hög vilket kan förstöra de för kalven viktiga immunoglobulinerna.
Litteraturstudien avslutas med en diskussion som belyser vilka rekommendationer som finns vid pastörisering för olika typer av överskottsmjölk för att resultatet ska bli som bäst. I diskussionen ligger även stor vikt vid att utreda om pastörisering är ett lönsamt alternativ. Slutsatsen av detta arbete är att pastörisering är ett bra alternativ om man vill använda den mjölk som inte får levereras till mejeriet som foder till kalvar.