Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Uppsala är ett exempel på en kommun som enligt sin senaste översiktsplan ska eftersträva främjandet av stadsliv, något som jag har tagit fasta på i denna uppsats som behandlar en del av Svartbäcksgatan, mellan S:t Olofsgatan och Skolgatan, i centrala Uppsala. Detta gatuavsnitts läge samt stora utbud av målpunkter ger förutsättningar för ett ökat stadsliv, vilket skulle kunna uppnås genom att gatan byggdes om. Uppsala kommun planerar också en ombyggnad av gatan, vilket gjorde det extra intressant för mig att arbeta med Svartbäcksgatan. För att få reda på hur stadsrummens form kan påverka stadslivet använde jag mig av den danske arkitekten Jan Gehls forskningsresultat som de presenteras i hans bok Byer for mennesker. Syftet med arbetet var att undersöka hur Jan Gehls teorier om främjandet av stadsliv kan tillämpas i en gestaltning. När jag läst Byer for mennesker kunde jag sammanfatta de av Gehls slutsatser som var av betydelse för Svartbäcksgatan. Dessa delade jag upp i sex kategorier som låg till grund för min inventering och analys av gatan. Jag valde också att komplettera Gehls slutsatser med information om tillgänglighet och trafikplanering, eftersom jag ansåg att Gehls diskussion av dessa ämnen var allför översiktligt för att kunna utgöra underlag till min gestaltning. Den kompletterande informationen fann jag i litteratur och elektroniska dokument samt i samtal med sakkunniga inom trafikplanering. Mitt arbete resulterade dels i en sammanfattning av Byer for mennesker samt i en inventering och en analys av den aktuella delen av Svartbäcksgatan och dels i ett gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget omfattar en översiktlig plan över hela gatupartiet samt en skiss av en ny fasad till Linnéträdgården. I slutet av arbetet ger jag ett svar på min frågeställning och granskar mina resultat. En intressant fråga som jag uppmärksammar är om det är möjligt att kombinera Shared Space med tillgänghetsanpassning i gatumiljöer. I litteratursökningen framkom det att mycket av det som kännetecknar Shared Space, som blandning av flera trafikantgrupper i ett gemensam gaturum och avsaknad av egentliga övergångsställen, kan göra det svårt att ta sig fram för bland andra grupper med olika typer av orienteringssvårigheter samt barn och äldre.

Uppsala is an example of a municipality that according to its latest comprehensive plan shall strive for the promotion of city life. I have kept this in mind while writing this bachelor thesis which concerns a part of Svartbäcksgatan, a street in the centre of Uppsala, situated between Skolgatan and S:t Olofsgatan. This part of the street has a favourable location and a great range of attractions that provide opportunities for increased street life, which could be achieved by a reconstruction of the street. This is something the municipality of Uppsala is planning to do, which made working with Svartbäcksgatan especially interesting to me. To find out how the street’s built form can affect the street life, I used the Danish architect Jan Gehl’s research as presented in his book Cities for people. The aim of my work was to explore how Jan Gehls theories on the promotion of street life can be applied in a design. When I had read Cities for people I could sum up those of Gehl’s conclusions relevant
to Svartbäcksgatan. I divided them into six categories which formed the basis for my inventory and analysis of the street. I also chose to complete Gehls conclusions with information on accessibility and traffic planning, because I considered Gehl’s discussion of these subjects too brief to form the basis for my design. I found the additional information in literature and electronic documents as well as through discussions with experts in traffic planning. My work resulted partly in the summary of Cities for people and in an inventory and analysis of the relevant part of Svartbäcksgatan and partly in a design proposal. The design proposal includes a simple plan of the entire street portion and a sketch of a new facade to the Linnaeus Garden. In the end of the thesis, I give an answer to my question at issue and examine my results. An interesting problem which I also point to is whether it is possible to combine Shared Space with the promotion of accessibility in street spaces. The literature search revealed that much of what characterizes Shared Space, as mixing vehicles and pedestrians in the same street area and lack of proper pedestrian crossings, can make it difficult to get about for, among others, people with different types of orientation difficulties, children and elderly.