Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med denna uppsats har varit att länka en historisk förståelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana områden.
Avsikten är att försöka förstå och väva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv på grönstrukturer. För att sedan kunna
utföra en fallstudie på två kommuner för att granska deras
perspektiv på grönstrukturer samt ta reda på kommunernas nya
framtidsstrategier. Metoden har gått ut på en inledande
litteraturstudie där den historiska gröna stadsplaneringen
granskats samt dess inträde i svensk stadsplanering. Därpå har dagens lagar och politiska direktiv från en internationell nivå till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas
European Spatial Development Perspective (ESDP, den
europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, Länsstyrelsen, regionen samt kommunen.
För att bättre förstå grönstrukturens roll i våra
svenska städer beskrivs de funktioner som grönstrukturen står för. De avser;
Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska
element i städerna så som parker, trädgårdar, kyrkogårdar samt övriga gröna områden. I det större sammanhanget handlar det även om att skapa eller bevara en identitet som då bidrar till människors välbefinnande.
Ekologiska funktioner; biologisk mångfald i staden som ger ett rikt växt- och djurliv samt en så stor
variation mellan olika biotoper som möjligt för att utveckla människors vardagsupplevelser. Klimatpåverkningar som kan minskas med en väl fungerande grönstruktur genom temperatursänkning, vinddämpning, skugga, luftfuktighet och luftkvalitet.
Sociala funktioner; bidrar till både rumsliga och sociala
integrationer samt sammanhållning i samhället.
Gröna områden som stimulerar till möten, aktivitet, transport via cykel och till fots, förbättrad psykisk och fysisk hälsa samt förståelse för naturens
kretslopp för alla människor oavsett ålder, inkomst samt
etnicitet.
Hälsa; den funktion inom grönstrukturen som fått större utrymme under de
senaste åren. Tillgång till gröna områden kan motverka fetma,
hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes samt psykiska besvär som är vår tids moderna sjukdomar. Tillgång till gröna områden har
vetenskapligt dokumenterats sänka stressnivån hos människan helt oberoende av individens sociala samt ekonomiska villkor.
För att ytterligare fördjupa kunskapen om grönstrukturen följer därpå ett kapitel om grönstrukturbegreppet ur tre perspektiv;
vetenskapligt, policy samt professionellt. Även begreppets
uppkomst samt bakomliggande faktorer behandlas.
Efter litteraturstudien följer en fallstudie vars syfte har
varit att samla information från dagens kommunala
grönstrukturplanering från två kommuner; Eskilstuna och Örebro kommun. Kommunernas grönstrukturprogram/plan har
granskats i text och kartmaterial. Även intervjuer med berörda tjänstemän har gjorts på respektive kommuner för att ta reda på dagens framtidsstrategier.
Resultat från fallstudien visade på att beskrivning av
grönstruktur i skrift skilde sig från vad man sedan i kommunerna valde att presentera i kartmaterial och fortsatta analyser. Tydligt visades även att kommunerna i de flesta fall enbart hanterade formell grönstruktur, det vill säga kommunalt ägd mark. Vilket
ledde till att den faktiska grönstrukturen, all grönstruktur
oavsett ägoförhållanden inte synliggjordes vilket kan leda till att upp till 50% av kommunens grönstrukturer aldrig redovisas.
Som framtida strategier för en förbättrad kommunal
grönstrukturplanering framhöll bägge kommunerna att den
mångfunktionella funktionen skulle lyftas fram för att stärka grönstrukturens värde.
Den avslutande diskussionen behandlar värdet av en fallstudie enbart utfört på två kommuner och hur fallstudiens resultat kan ses i ett större sammanhang. Hur kommunerna kan ha möjlighet att synliggöra grönstrukturens mångfunktion samt även hur stor
inverkan politik och lagar har för den kommunala
grönstrukturplaneringen. Också skillnader i politik, lag och vetenskap tas upp. Avslutningsvis behandlas vikten av en
individuell bedömning från plats till plats. Viktiga frågor som
enligt författaren bör bejakas i ett planeringsskede är;
Finns ytan i ett sammanhang? Påverkas sammanhanget om
denna yta ändras? Till det bättre eller till det sämre?
Yta med lågt värde, kan den bättras, hur, med vad? Om ej en
grönyta, hur påverkas det då, kanske bättre med nått annat?
Vem påverkas och vilka använder platsen? Om man ändrar - påverkas dessa människor positivt eller negativt? Kan man ändra till ett förbättrat sätt som påverkan positivt?
Finns det ekologiska, sociala, kulturella eller hälsofunktioner? Kan dessa utvecklas eller bevaras?
Kan dessa frågor besvaras, analyseras samt hållas i åtanke när förändringar och bedömningar görs i olika avvägningar om beslut för en yta, finns möjligheten att tydliggöra de kvaliteer en yta har vilket kan leda till en bättre bedömning hur dessa ytor skall hanteras. Finns även möjligheter att på ett bättre sätt tydliggöra de mångfunktioner en plats kan inneha, samt hur man kan förstärka och utveckla dessa funktioner för att
stärka platsen värde, vilket kan leda till en bättre
grönstrukturplanering i våra svenska kommuner.

The purpose of this paper has been to link a historical
understanding of the concept of green structure and its purpose to an analysis of current strategies for the development of the planned green areas in urban areas. To understand and weave together scientific, professional and policy perspectives on green
structures. To be able to perform a case study of two
municipalities to examine their perspectives on green structures and find local new strategies for the future.
The method has been based on an initial literature review in which the historic green urban planning has been reviewed and its entering in the Swedish urban planning.
Laws and policy directives of today, from an international level down to the municipal has been studied and described, among others the European Spatial Development Perspective (ESDP), the European Landscape Convention, Agenda 21, Environmental
Code, the Planning and Building Act, National Board (Boverket), County Administration, the region and the municipality.
To provide a better understanding of the green structure’s role in the Swedish cities a description has been made of functions that green structure stands for;
Cultural functions; with cultural landscapes, historical elements in cities such as parks, gardens, cemeteries and other green
areas. In the larger context, it is also about creating and
maintaining an identity that can contribute to human well-being.
Ecological functions; with biodiversity in the city that aims to create a rich flora and fauna as well as large variation between
different habitats in order to develop people’s everyday
experiences. Climatic influence that can be reduced with a
proper functioning green structure by lowering the temperature, wind reduction, shade, humidity and air quality.
Social functions; which contribute to both spatial and social
integration and cohesion. Green areas for meetings, activities,
transportation by bicycle and by foot, improved mental and physical health and an understanding of the natural cycle for all people regardless of age, income and ethnicity.
Health functions; a function that has been developing during
recent years. Access to green areas can combat obesity,
cardiovascular disease, diabetes and mental disorders that are today’s modern diseases. Access to green areas has been
scientifically attended to reduce stress levels in humans,
independently of an individual’s social and economic conditions.
To further deepen our knowledge of the green structure the
following chapter deals with the green structure concept from three perspectives: science, policy and professional. Also the concepts formation and underlying factors are considered.
After the literature study a case study follows which aim was to gather information about green structure planning from two
municipalities, Eskilstuna and Örebro.
The municipalities green structure program/plan has been
reviewed in text and maps. An interview with relevant officials has been made in each municipality to find the current
strategies in green structure planning for the future.
Results from the study showed that the description of the green structure in writing differed from what the municipalities chose to present in their maps and further analyzes.
It also showed clearly that the municipalities in most cases only managed formal green structure, that is municipally owned land. Which led to the actual green structure, all the green structure regardless of ownership relationships, are not made visible, which can lead to up to 50% of municipal green structures never is visualized.
As future strategies for improved urban green structure planning emphasized both municipalities to its multi-function feature that would be promoted to strengthen the green structure’s value.
The concluding discussion treats the value of a case study only conducted in two municipalities and how the case study results can be viewed in a broader context. How municipalities may be able to visualize the green structure multi-function and also how much influence policies and laws has in the local green structure planning. Differences between politics, law and science has been addressed.
Finally the thesis addressed the importance of an individual
assessment from place to place. Key questions according to the author, should be affirmed in a planning stage;
Is the surface in a context? Could the context of this surface change? For better or for worse? Surface with low value, can it be improved, how, with what? Unless a green space, maybe better with something else? Who is affected, who uses the site? If we change does this affect those people positively or negatively. Can we change for a positive impact? Is there ecological, social,
cultural or health functions? Can these be developed or
preserved?
Can these questions be answered, analyzed and kept in mind when changes and assumptions are made in different balances
on decisions of a surface; the possibility exists to clarify the
qualities of a surface. While there are opportunities to better
clarify the many functions a place can hold, and how to
strengthen and develop these important features to enhance the site value, which can lead to a stronger green structure planning in the Swedish municipalities.