Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

De traditionella dagvattensystemen med underjordiska ledningsnät innebär stora komplikationer i form av översvämningar och en mycket negativ miljöpåverkan. Genom att istället efterlikna naturens kretslopp renar och fördröjer de ekologiska dagvattensystemen vattnet på dess väg mot det mottagande vattendraget, recipienten, och avlastar samtidigt ledningsnätet. Denna uppsats syftar till att informera, argumentera och inspirera till en utökad användning av dessa system och att särskilt belysa biodikets roll och funktion.

Biodiken, eller bioswales, är grunda, vegetationsbeklädda diken med svag lutning som renar, infiltrerar och fördröjer dagvattnet och kan exempelvis användas längs vägar, på parkeringsplatser eller bostadsgårdar. De är flexibla som gestaltningselement och effektiva ur reningssynpunkt, men de kräver rätt utformning och dimensionering. Därför beskrivs i detta arbete tekniken och de viktigaste parametrarna man bör tänka på vid planering och anläggande av biodiken. Form, lutning och längd är centralt vid utformningen och reglerar biodikets fördröjningsförmåga. Även vegetationen bidrar till att sänka vattnets hastighet och genom att partiklar då hinner sjunka till botten, sedimentera, renas även vattnet. I jorden filtreras vattnet från ytterligare föroreningar och de mikroorganismer som lever där omvandlar dessutom föroreningar till former som växterna lätt kan ta upp och lagra i sin biomassa. På så sätt är biodiket ett komplext system där alla delar spelar en viktig roll och om de är korrekt utformade är biodiket en välfungerande och effektiv metod för omhändertagande av dagvatten.

Ekostaden Augustenborg i Malmö och bostadsområdet High Point i Seattle i USA är två bra exempel där ekologisk dagvattenhantering har betytt mycket ur såväl sociala som ekologiska perspektiv och där man har visat på den potential och variationsrikedom som finns i systemen.