Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Forskning visar att allt fler har dålig kunskap om naturen idag och att många känner sig osäkra att vistas i den. För att vända trenden och hjälpa människor tillbaka till naturen har verksamheten naturvägledning uppstått. Den syftar till att förmedla känsla för och kunskap om naturen eftersom allt färre tillgodogör sig detta på egen hand. En av flera naturvägledande metoder är naturstigar. De är självguidande och hjälper besökaren att tolka naturen i sin egen takt. Naturstigarna blir fler och fler men det finns brister i hur de gestaltas. Med den här uppsatsen vill jag därför undersöka hur gestaltningen av naturstigar kan förbättras. Syftet är att utveckla en gestaltningsmetod baserad på viktiga aspekter från litteratur och kontrolleringsfrågor kopplade till dessa. Tanken är att den som gestaltar naturstigar, till exempel landskapsarkitekten, ska få hjälp i sitt arbete genom att använda sig av gestaltningsmetoden. För att visa hur metoden är tänkt att användas gestaltas en naturstig på Utö med den. Utö ligger i Stockholms södra skärgård och har spännande geologiska kvaliteter i form av unika bergformationer och järnmalmsgruvor. Kombinationen av naturliga geologiska processer och människors öden kring gruvorna gör Utö till en pedagogisk plats för en naturstig. Med hjälp av litteraturstudier identifierades viktiga aspekter och kontrollfrågor skapades utifrån dessa. För att inventera Utö användes Landscape Character Assessment vilket är en metod för att karaktärisera och bedöma landskapets lämplighet inför en bestämd förändring. Därefter gestaltades naturstigen på Utö genom att aspekterna och frågorna ställdes mot Utö. Aspekterna som identifierades i litteraturen är: välkomnande, orientering, information, upplevelsen av landskapet och helhetskänsla och identitet. Kontrollfrågorna är till exempel: Vad ska första intrycket av stigen bestå av? och Vilken målgrupp ska informationen engagera? Om metoden prövas i fler projekt och kompletteras kan den bidra till att naturstigarna blir mer hållbara. Därmed skulle de kunna bli ett starkare redskap för att få fler människor att ta sig ut i naturen igen.

Research in Sweden has showed that the knowledge about nature today is decreasing among people and that many feel insecure about visiting nature. To reverse the trend and to help people finding their way back to nature, interpretation has been developed at a professional basis. Interpretational activity is trying to convey feelings and knowledge for and about nature. One way to create interpretation is through nature trails. They are self guiding paths that help people to interpret nature at their own speed. Nature trails are used more and more but the way of planning them is insufficient. With this essay I therefore want to investigate how the design of nature trails can improve. My aim is to develope a method for the design, containing aspects from literature and questions extracted from them. The method is intended to help the designer, for example the landscape architect, in the design process. To show how the method is supposed to work, I use it to design a nature trail at Utö. Utö is an island in the south archipelago of Stockholm and has interesting geological qualities such as unique rock formations and mines that broke irone ore. The combination of geological processes and the stories of human fates in the mines make Utö a pedagogical place, suitable for a nature trail. A literature study was carried out to identify important aspects and questions were formulated from them. To investigate Utö, Landscape Character Assessment was used. It is a method for characterization and judgement of the landscapes’ suitability for a certain change. To design the nature trail at Utö the design method was used by asking the questions and measuring the answeres against the aspects. The aspects identified in the literature are: welcoming, orientation, information, experience of the landscape and identity. The questions are for example: What shall the first impression of the nature trail be? and Which target group shall the information engage? By trying the method in other projects it can develop and thereby contribute to more sustainable nature trails. Thus, nature trails could be one way of helping people finding their way back to nature.