Home About Browse Search
Svenska


Hamberg, Ingela, 2012. Barnkultur i landskapsarkitektur : hur når vi barns perspektiv?. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Urban and Rural Development

[img]
Preview
PDF
521kB

Abstract

Syftet med undersökningen var att utvärdera metoder för hur landskapsarkitekter
kan kommunicera med små barn (3-6år) kring planering av deras fysiska utemiljö
så att barnens perspektiv framkommer. Tre kommunikationsmetoder: ”Tecken
och karta”; ”the Insight Method ” och ”Stafettberättelse”, testades och
dokumenterades genom metoden observation och loggbok. Observationerna
analyserades sedan under rubrikerna: barns perspektiv och tidsåtgång. I studien
framkom att metoderna inte entydigt nådde barnens perspektiv och att metoderna
skiljde sig åt vad gällde tidsperspektiv. Metod 1- ”Tecken och karta” nådde
egentligen inte barnens perspektiv, metoden var också krävande och tog mest tid.
Metod 2- ”the Insight Method” nådde antagligen barnens perspektiv, metoden
krävde en del förarbete men tog inte så lång tid att genomföra. Metod tre –
”Stafettberättelse” nådde ett fåtal barns perspektiv, metoden krävde inget
förarbete och tog kortast tid att genomföra. Vilken metod som skall användas
beror därmed på vad landskapsarkitekten är ute efter och hur mycket tid som
finns att lägga på projektet.

,

The purpose of the study was to evaluate methods for landscape architects communication
with young children (3-6 years) about their outdoor environment with
the purpose of reaching children’s perspective. Three methods of communication,
“Tecken och karta”, “the Insight Method” and “Stafettberättelse” were
tested and documented by the methods of observation and logbook. The observations
were then analyzed under the headings; child’s perspective and timeefficiency.
The study results suggested that the methods did not evidently reach
the children’s perspective and that the methods differed concerning timeframe.
Method 1 – “Tecken och karta” did not reach the children’s perspective, the
method was also demanding and not time-efficient. Method 2 – “the Insight
Method” probably reached the children’s perspective, the method demanded
some preliminary work but was efficient during implementation. Metod 3 – “Stafettberättelse”
reached a few children’s perspective, the method required no
preparation and was the most time-efficient out of all the methods tested. Which
method landscape architects should exercise depends therefore on what they want
to get out from the project and how much time is available.

Main title:Barnkultur i landskapsarkitektur
Subtitle:hur når vi barns perspektiv?
Authors:Hamberg, Ingela
Supervisor:Hedberg, Maria
Examiner:Lisitzin, Katri and Myhr, Ulla
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2012
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:NY004 Landscape Architecture Programme, Ultuna 300 HEC
Department:(NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
(LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development
Keywords:Barns perspektiv, Delaktighet, Kommunikation, Landskapsarkitektur, Planering, Children’s perspective, Communication, Landscape architecture, Participation, Planning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1300
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1300
Subjects:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:29 Jun 2012 08:05
Metadata Last Modified:29 Jun 2012 08:05

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits