Hamberg, Ingela, 2012. Barnkultur i landskapsarkitektur : hur når vi barns perspektiv?. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Urban and Rural Development
|
PDF
521kB |
Abstract
Syftet med undersökningen var att utvärdera metoder för hur landskapsarkitekter
kan kommunicera med små barn (3-6år) kring planering av deras fysiska utemiljö
så att barnens perspektiv framkommer. Tre kommunikationsmetoder: ”Tecken
och karta”; ”the Insight Method ” och ”Stafettberättelse”, testades och
dokumenterades genom metoden observation och loggbok. Observationerna
analyserades sedan under rubrikerna: barns perspektiv och tidsåtgång. I studien
framkom att metoderna inte entydigt nådde barnens perspektiv och att metoderna
skiljde sig åt vad gällde tidsperspektiv. Metod 1- ”Tecken och karta” nådde
egentligen inte barnens perspektiv, metoden var också krävande och tog mest tid.
Metod 2- ”the Insight Method” nådde antagligen barnens perspektiv, metoden
krävde en del förarbete men tog inte så lång tid att genomföra. Metod tre –
”Stafettberättelse” nådde ett fåtal barns perspektiv, metoden krävde inget
förarbete och tog kortast tid att genomföra. Vilken metod som skall användas
beror därmed på vad landskapsarkitekten är ute efter och hur mycket tid som
finns att lägga på projektet.
The purpose of the study was to evaluate methods for landscape architects communication
with young children (3-6 years) about their outdoor environment with
the purpose of reaching children’s perspective. Three methods of communication,
“Tecken och karta”, “the Insight Method” and “Stafettberättelse” were
tested and documented by the methods of observation and logbook. The observations
were then analyzed under the headings; child’s perspective and timeefficiency.
The study results suggested that the methods did not evidently reach
the children’s perspective and that the methods differed concerning timeframe.
Method 1 – “Tecken och karta” did not reach the children’s perspective, the
method was also demanding and not time-efficient. Method 2 – “the Insight
Method” probably reached the children’s perspective, the method demanded
some preliminary work but was efficient during implementation. Metod 3 – “Stafettberättelse”
reached a few children’s perspective, the method required no
preparation and was the most time-efficient out of all the methods tested. Which
method landscape architects should exercise depends therefore on what they want
to get out from the project and how much time is available.
Main title: | Barnkultur i landskapsarkitektur |
---|---|
Subtitle: | hur når vi barns perspektiv? |
Authors: | Hamberg, Ingela |
Supervisor: | Hedberg, Maria |
Examiner: | Lisitzin, Katri and Myhr, Ulla |
Series: | UNSPECIFIED |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2012 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | NY004 Landscape Architecture Programme, Ultuna 300 HEC |
Supervising department: | (NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development (LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development |
Keywords: | Barns perspektiv, Delaktighet, Kommunikation, Landskapsarkitektur, Planering, Children’s perspective, Communication, Landscape architecture, Participation, Planning |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1300 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1300 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Landscape architecture |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 29 Jun 2012 08:05 |
Metadata Last Modified: | 29 Jun 2012 08:05 |
Repository Staff Only: item control page