Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Samemas hemområde kallas för Sapmi och sträcker sig från Kolahalvön genom den
nordliga delen av finska Lappland och de nordliga delarna av Sverige till nord Norges
atlantkust Inom detta område har den samiska kulturen sitt starkaste fäste.
Renskötseln i Norden skiljer sig åt mellan länderna på flera punkter. Den norska
renskötseln är till exempel den betrogenaste och utgörs av flera olika distrikt och i vissa
delar av landet ligger sommarbetesmarkerna vid kusten och vinterbetesmarkerna i
inlandet, medan det kan vara motsatta förhållandena i andra delar av landet. I Sverige kan
man dela upp renskötseln i följande.tre former: den som bedrivs av fj. ällsamebyar,
skogssamebyar och av koncessionssamebyar. Där skogs-och fjällsamebyarna flyttar sina
renar mellan åretruntbetesmarkerna och vinterbetesmarkerna under året. Renskötseln i
Finland är den som är minst variationsrik, där hålls renarna på samma marker åretrunt
Det pågår konflikter i samtliga länder mellan rennäringen och övriga markanvändare. I
regel så handlar konfliktema i Sverige och Norge om det råder renskötselrätt i vissa delar
av renskötselområdet eller ej. När det gäller Finland så anser inte rennäringen att
skogsbruket visar tillräcklig hänsyn i sina skogsbruksåtgärder, det existerar även svåra
motsättningar mellan den ickesamiska befolkningen och den samiska i finskalappland.
För att försöka minska konfliktema mellan skogsbruk och rennäring har man i länderna
böljat nyttja olika former av samråd. I Sverige existerar två olika former, en enligt
skogsvårdslagen och en enligt FSCs kriterier. I Norge ska samråd ske enligt plan -och
bygglagen vid planering av olika former av markanvändning inom LNF-kategorin
(lantbruks-, natur- och frilutslivsområdet) dit även rennäringen hör. Sedan måste även
båda parter vara överens vid övriga ingrepp som starkt påverkar och eller är olämpliga för
rennäringen. Betydelsen av samråden och strategisk planering kommer även att öka i
framtiden. När det gäller Finland så har Metsähallitus som förvaltar statens skogar
tillsammans med den finska renägarföreningen arbetat fram en överenskommelse där en
av punktema tar upp samråd. Det finska certifieringssystemet FFSC innehåller även två
kriterier som bland annat innebär att skogsbruket ska förhandla med rennäringen.
!LO-konventionen 169 är mycket aktuell i samtliga länder. Norge är det enda landet av
de tre som har ratificerat konventionen och i Finland och Sverige utreder man just nu vad
som krävs för att även de ska kunna ratificera konventionen. Det stora problemet i
samtliga länderna är gränsdragningsfrågan. V ad innefattar egentligen renskötsel området?
Norge är det land som har gått längst vad det gäller att stifta nya lagar och göra om de
gamla samt utöka hänsyn i skogsbruket för att underlätta för rennäringen. Detta har
inneburit att bevisbördan numera ligger på markägaren, det är han som ska bevisa att
renskötselrätt inte existerar på hans mark. Staten har även rätt att expropriera mark som
samer har förlorat i tidigare rättegångar. Vidare så står även den norska staten för
kostnaderna vid upprättandet av avtal mellan renägare och markägare. Man är även mera
restriktiva med att hugga gammal skog i utsatta delar av renskötselområdet Detta har lett
till att man på flera håll anser att konfliktema på senare år har minskat När det gäller certifieringsfrågan så är Sverige det enda landet där majoriteten av
skogsmarken i renskötselområdet är FSC-certifierad. De övriga länderna har i stället valt
att PEPC-certifiera sina skogar. En av skillnaderna mellan organisationerna är att FSC tar
större hänsyn till ursprungsbefolkningarnas rätt att bruka skogen än PEFC.
Några möjliga anledningar till dessa skillnader mellan länderna är att skogsbruket är
mycket viktigare för Finland och Sverige än vad det är för Norge, varför man i Norge har
varit mer villiga att ratificera konventioner och stifta nya lagar som gynnar rennäringen.
Norge är även det land med den största andelen samiska invånare, vilket skulle kunna
innebära att deras röst väger tyngre. Att konfliktläget i Norge på senare år förbättrats
innebär nog att de nya lagarna och reglerna gett effekt, eftersom att situationen är så pass
likartad i de övriga länderna så skulle nog effekten bli den samma om de även infördes i
de övriga länderna. Men för att det ska vara möjligt måste någon vara beredd att stå för
kostnaderna.

The Sami home area is called Sapmi, stretching from the Kolapeninsula, the northern
parts of Finnish Lapland, the northern parts of Sweden to the Norwegian Atlantic barder.
It's in this area that the Sami culture has its stronghold.
The ways in which reindeer herding is conducted in Norway, Finland and Sweden are
quite different in many aspects. For example, the most diverse ways of herding reindeer
are found in Norway, where the reindeer area consists of several different districts. In
some parts of the country, the summer pastures are located by the coast and the winter
ones are inland, while in other areasit can be in an opposite way. In Sweden, reindeer
herding is conducted by three different groups; the mountain Sami villages, the forest
Sami villages and the concession Sami villages. The mountain Sami villages and forest
Sami villages move the reindeers between all-the-year pastures and the winter pastures
through the year, while the concession Sami villages stay in the winter pastures during
the whole year. The Finnish reindeer herding .has less variations. There are reindeers kept
in the same land all the time.
In all these countries, conflicts are presiding between the reindeer industry and other land
users. In general, the conflicts in Sweden and Norway come from the issues if there are
reindeer herding rights in some parts of the reindeer herding area. In Finland, the reindeer
industry doesn't think that the farestry takes enough consideration into their farestry
actions. Among non-Sami residents, there is also very severe hostility towards the Sami
population in the Finnish Lapland.
In order to reduce the conflicts, all these countries have tried using different kinds of
consultation procedures. In Sweden, two different forms exist; one is according to the
farestry act and the other is by the FSC-criteria. According to Norwegian Plan-and
building law, consultation should be conducted when the planning of different forms of
land uses falls into the LNF-category (agriculture- , nature- and the open-air activities
area), which reindeer herding also belongs to. Both parties must also agree that the
operations which have a strong impact or are unsuitable for the reindeer herding. The
impact of consultation procedures will also increase in the future. In Finland,
Metsähallitus that manages the state' s forests has reached an agreement with the reindeer
herders' organization, in which consultation procedures are one of the points. Even the
Finnish certification FFSC system consists of two criteria, which, among others, means
that the farestry should negotiate with the reindeer industry.
The ILO-convention nr 169 is of current interest in all these countries. Norway is the only
country, of the three, that has ratified the convention. Finland and Sweden are
investigating what need to be done before they can ratify the convention. The main
problem in all three countries is the issue of barder. What is really the reindeer herding
area?
When considering making new laws, rewriting the old ones and making the farestry give
more consideration towards reindeer herding are important. It seems that Norway is the country that has done most, which has resulted in that nowadays the landowners have the
obligation of proof. It is they who should show in the la w court that reindeer herding
rights don't exist on his ground. The state has also right to expropriate the ground that the
sami has lost in earlier trials. Furthermore, the state pays for the expense when a contract
is signed between reindeer herdersand land owners. In Norway, it is also more restricted
to cut old growths forests in vulnerable parts of the reindeer herding area. According to
many voices, this has resulted in that the conflicts have decreased in number.
With the issue of certification being considered, Sweden is the only country, where the
majority of the forests in the reindeer herding area are FSC-certified. The other countries
have instead ehosen to PEFC-certify the majority of their forests. An important difference
between the two organizations is that FSC takes bigger concem to the native people' s
right to manage the forests.
An explanation of the differences among the countries could be that the forestry sector is
much more important for Finland and Sweden than .for Norway, which is w hy Norway is
more willing to ratify conventians and make new laws that benefit the reindeer industry.
Norway is also the country having the biggest proportion of Sami inhabitants, which
could explain why their voices could have a stronger impact. That the conflict situation in
Norway seems to have been improved in recent years could indicate that the new laws
and rules are effective. Since the situation is so similar in all of the countries, these laws
and rules would probably have the same effect in Finland and Sweden. However, if i t is
going to be possible, someone must be willing to pay for the expense.