Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ett allt allvarligare problem i dagens samhälle är stressrelaterade sjukdomstillstånd till följd av människans nuvarande livsstil. En livsstil vilken äger rum i stadens informationssamhälle, där hjärnan ständigt utsätts för intryck som buller liksom nyhetsflöden. För att dessa intryck inte skall övergå i stress krävs reflektion och återhämtning, något som naturen har visat sig utgöra en effektiv miljö för. Det är därför av vikt att stadens gröna miljöer bevaras trots dagens rådande hållbarhetsstrategi, vilken förespråkar förtätning. Med denna vetskap står det också klart att kvaliteten i utformningen för de gröna urbana miljöerna, är avgörande för stadsinvånarens stresslindring. Arbetets syfte är således att sammanställa kriterier för analys och förslag till designåtgärder av en parkmiljö i staden samt att testa dessa på Vasaparken i Stockholm, med avsikt att främja människors olika behov av stresslindring. Intentionen med arbetet är att genom litteraturstudier undersöka vad miljöpsykologiska teorier och hälsoträdgårdars läror framhåller är viktiga aspekter för utformning av återhämtande miljöer samt sammanställa dessa till kriterier. Arbetet resulterade i tolv stycken kriterier, vilka bland andra baserar sig på Grahns behovspyramid samt Kaplans begrepp, fascination. Resultatet visar att Vasaparken uppfyller olika behov av stresslindring, men till viss del brister i att uppfylla behovet för reflektion i avskildhet, något som svårt stressade individer är i behov av. Det är därför viktigt att genom designåtgärder förstärka de delar i parken, vilka i analysen visar sig ha potential att uppfylla behov för reflektion och avskildhet. I arbetet föreslås därför designåtgärder i olika omfattning, vilka förutom kriterierna baserar sig på kunskaper inhämtade från ett samtal och platsbesök i Alnarps rehabiliteringsträdgård. I arbetet föreligger dock en svårighet med att använda aspekterna, då de baseras på forskning i psykologi och därmed inte berör den form av design vilken landskapsarkitekten använder sig av. Ytterligare en problematik i arbetet med aspekterna är att de grundar sig i forskning, vilken jämför gröna miljöer med urbana hårdgjorda miljöer och därmed utelämnar jämförelser mellan olika gröna miljöer. Vi ser därmed ett behov av vidare forskning inom ämnet vilken ser till olika gröna miljöers inverkan på människans stresslindring i staden. Trots att stadsparken utgör en del av stadsmiljön, kan dessa med en utformning som har stöd i forskningen, tillfredsställa människors behov av stresslindring samt motarbeta den allt vanligare folksjukdomen stress och därmed främja människans framtida hälsa. Förhoppningen är att vårt arbete skall visa på hur aspekter från litteraturen kan översättas till konkreta tillvägagångssätt, användbara för landskapsarkitekten vid analys och gestaltning.

The increasing problem of Stress-related illnesses may lie in the information society of modern life in cities. Time for recovery and reflection are decreasing, where an endless amount of impressions must be processed, if not to become a cause of stress. Nature is proved to have a restorative effect on humans. Although the densification of cities may be of importance as a planning strategy for sustainability, preservation of green environments are of great importance for human recovery. The aim of this study is to compile guidelines, which purpose is to be applied in a green urban park environment, used in analysis and changes in the design of the park. The guidelines were applied on the central park Vasaparken in Stockholm with the intention of testing a way to create a stress-reducing environment due to the diverse need of stress reduction for urban dwellers. The benefits of nature’s restorative qualities were examined through a study of literature on the subject of environmental psychology, the instorative garden school and the healing garden school. This study resulted in twelve criteria, based among others on Patrik Grahn’s assertion that people are in different need of stress reduction and on Kaplan’s concept of fascination. Our result show that Vasaparken could satisfy a few needs for stress reduction, but show a shortage of places where people can fill the need for reflection unaccompanied, something stressed individuals require. Places in the park, which have potential qualities for recovery, are consequently in need of modification. In our work we thereby propose changes in the design to a greater and smaller extent, which is based on, besides the compiled guidelines, knowledge obtained from a visit and conversation in the rehabilitation garden of Alnarp. The main difficulty of this study is that our guidelines are gathered from research adjacent to psychology and does not concern the aspects of design. Another dilemma lies in the fact that most research is focusing on the comparison between urban hardscaped environments and green natural like environments that omits a comparison between different green environments. Therefore we have noticed an unmet need for further research in this subject. Finally, although the green urban park is a part of the city, it can with a foundation in research facilitate an important ease from stress. Our hope is that this work shows how different aspects from literature, insisting benefits of nature, can be translated into guidelines useful for the landscape architect in the work with analysis and in the shaping of urban green environments.