Home About Browse Search
Svenska


Karlsson, Sofie, 2012. Lantbrukare och rådgivare : tillsammans kan de främja biologisk mångfald.. Second cycle, A1E. Uppsala: SLU, Dept. of Ecology

[img]
Preview
PDF
4MB

Abstract

With the farming methods of the past century the agricultural landscape has changed. This has led to the fact that many habitats and species have been significantly reduced. Sweden is committed to the preservation of biodiversity through various conventions and laws. In the EU's Common Agricultural Policy there are currently agro-environmental schemes, which were created as an instrument for reducing the negative impacts of agriculture on nature and environment. Within this system any farmer who perform environmental measures are financially compensated for this. This system has restrained a more negative trend for many species but a considerable positive effect has not really been demonstrated, especially not for endangered species.
This paper considers farmers’ and advisers’ attitudes to the task of improving and pre-serving farmland biodiversity. The report aims to investigate what future counselling and agro-environmental schemes need to take into account in order to increase the proportion of farmers who choose to take action for biodiversity. The data comprises previously con-ducted interviews with farmers and crop advisors, and surveys of farmers. The interviews were analyzed qualitatively and the questionnaires quantitatively. The data show that farmers find nature conservation important. There is a greater willingness to perform ac-tions when the farmers feel that it gives a value back. This value does not need to be finan-cial but can also consist of other kinds of added value. Measurements that favor production or are consistent with an image of what a well-managed farm should look like are more popular with the farmers. However, the design of agro-environmental schemes does not always correspond to the farmers' views on what the job of a skilled farmer is. This, to-gether with complicated rules or unclear objectives of the schemes can be barriers to envi-ronmental commitments. Too little knowledge of how practical measures can be carried out is another obstacle. Farmers in the study say they need more knowledge and infor-mation in order to act. The interviewed advisors find it difficult to give advice on biodiver-sity in their professional role as an adviser with focus on production, and in many cases the advisers lack the knowledge of how actual measures for nature conservation can be per-formed. There is a demand for clear information about the purpose and benefits of nature conservation measures, and a need for strategies for farmers and advisors on how actions that benefit biodiversity can be carried out and interact with other aspects of farming. The agro-environmental schemes need to be designed in a way that makes farmers interested in taking action for biodiversity. In the longer term the work to increase biodiversity also has to focus on changing the image of farmers and advisors against a more accepting view of nature conservation measures as a legitimate farming activity. Access for farmers to more counselling on nature conservation measures is needed.

,

I och med det senaste seklets brukningsmetoder har odlingslandskapets karaktär förändrats,
vilket har lett till att många biotoper och arter har minskat kraftigt. Sverige har tagit
ställning för ett bevarande av biologisk mångfald genom flera olika konventioner och lagar.
Inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik finns idag miljöersättningar, vilka skapats
som ett styrmedel för att minska jordbrukets negativa påverkan på natur och miljö. Miljöersättningarna
innebär att lantbrukare som utför åtgärder enligt olika villkor får ekonomisk
ersättning. Detta system har hittills stabiliserat den nedåtgående trenden för många arter
men någon större positiv effekt har inte kunnat påvisas, särskilt inte för hotade arter.
I denna rapport diskuteras hur lantbrukare och växtodlingsrådgivare ställer sig till uppdraget
att öka och bibehålla odlingslandskapets biologiska mångfald. Rapporten syftar till
att undersöka vad framtida rådgivning och miljöersättningssystem behöver ta hänsyn till
för att öka andelen lantbrukare som väljer att göra insatser för biologisk mångfald. Datamaterialet
består av tidigare utförda intervjuer med lantbrukare och växtodlingsrådgivare
samt enkäter till lantbrukare. Intervjuerna har analyserats kvalitativt och enkäterna kvantitativt.
Data visar att lantbrukarna tycker att det är viktigt med naturvård. Det finns en större
vilja att utföra åtgärder när lantbrukaren upplever att de ger ett värde tillbaka. Detta värde
behöver inte vara ekonomiskt utan kan också utgöras av andra mervärden. Åtgärder som
gynnar produktionen eller överensstämmer med idén om hur en välskött gård ska se ut är
populärare bland lantbrukarna. Miljöersättningarnas utformning stämmer dock inte alltid
överens med lantbrukarnas syn på vad som är en uppgift för en skicklig lantbrukare. Detta
tillsammans med krångliga regler och otydliga syften med ersättningarna kan vara hinder
för att ta på sig miljöåtaganden. För lite kunskap om hur åtgärder praktiskt kan utföras är
ytterligare ett hinder. Lantbrukarna i studien uppger att de behöver mer kunskap och information
för att kunna agera. De intervjuade rådgivarna upplever det svårt att ge råd om
naturvård i rollen som produktionsrådgivare och i många fall saknar också produktionsrådgivarna
kunskap om hur konkreta åtgärder kan utföras. Tydligare information om syfte
och nytta med naturvårdande åtgärder efterfrågas liksom konkreta verktyg för lantbrukare
och rådgivare kring hur åtgärder som gynnar biologisk mångfald kan utföras och samverka
med övrigt brukande. Åtgärderna och ersättningssystemet behöver utformas så att lantbrukarna
vill utföra åtgärder men på längre sikt handlar arbetet för ökad biodiversitet också
om att förändra bilden av lantbrukarnas och även rådgivarnas uppdrag, mot en mer accepterande
syn på naturvårdsåtgärder som en legitim lantbruksverksamhet. Det behövs större
tillgång till rådgivning åt lantbrukare om åtgärder som kan gynna biologisk mångfald.

Main title:Lantbrukare och rådgivare
Subtitle:tillsammans kan de främja biologisk mångfald.
Authors:Karlsson, Sofie
Supervisor:Ahnström, Johan and Wissman, Jörgen
Examiner:Öckinger, Erik
Series:Självständigt arbete/Examensarbete / SLU, Institutionen för ekologi
Volume/Sequential designation:2012:5
Year of Publication:2012
Level and depth descriptor:Second cycle, A1E
Student's programme affiliation:NY003 Agricultural Programme - Soil/Plant 270 HEC
Department:(NL, NJ) > Dept. of Ecology
(S) > Dept. of Ecology
Keywords:biologisk mångfald, rådgivning, miljöersättningar, naturvård, lantbrukare, kvalitativ metod
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1023
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1023
Subjects:Agricultural economics and policies
Rural population
Plant ecology
Nature conservation and land resources
Language:Swedish
Deposited On:26 Mar 2012 13:45
Metadata Last Modified:20 Apr 2012 14:25

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits