Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Investeringar i mekaniserade utgödslingsanordningar började göras av svenska lantbrukare i mitten på 1900- talet. Med en hög mekaniseringsgrad följer också fler driftstörningar, avbrott och reparationer. Idag hålls över hälften av Sveriges mjölkkor i lösdriftssystem där två typer av golv kan användas – hela och dränerande golv (s.k. spaltgolv). I ladugårdar med dränerande golv kan utgödslingen skötas antingen med skrapor i kulverten under spalten eller med hjälp av att diskvattnet som återvinns ifrån mjölkroboten spolas in under spalten och för med sig gödseln till andra sidan av ladugården, s.k. utgödsling på vattenspegel. Detta system gör att teknik behöver användas i mindre omfattning och därmed minskar eventuellt risken för tekniska stopp och avbrott. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har sammanfattat några punkter som antagligen bör följas för att utgödsling på vattenspegel ska fungera tillfredsställande men eftersom utgödslingssystemet är relativt nytt i dagens utformning krävs mer kunskap. Det finns två syften med studien. Det ena är att samla erfarenheter från befintliga stallar och öka kunskapen om den mest fördelaktiga utformningen och skötseln för en väl fungerande utgödsling på vattenspegel i svenska stallar för nötkreatur. Det andra syftet är att undersöka om ammoniakhalten i stalluften i system med utgödsling på vattenspegel skiljer sig från den vid utgödsling med skrapa på helt golv. Enligt en enkät till lantbrukare med utgödsling på vattenspegel kunde ses ett klart samband mellan en tillfredsställande utgödsling och ett ränndjup på minst 80 cm. Ammoniakhalten mättes på fem gårdar med skraputgödsling och på fem gårdar med utgödsling på vattenspegel. Gårdarna besöktes två gånger var och mätningar gjordes på tre olika ställen i ladugården. Ingen signifikant skillnad i medelammoniakhalt i stalluft kunde ses mellan de två utgödslingssystemen.

Investments in mechanized manure handling systems started in the mid 2000’s in Sweden. With a higher level of mechanization more disruptions and repairing follows. More than half of Swedish dairy cow population is in loose housing systems where two types of flooring prevail – entire floor and drained floor (known as slatted floor). In barns with drained floors the removal of manure can be managed either with scrapers under the slatted floor or by recycling the dishwater from the milk robot, flushing the manure to the other side of the barn under the floor. This system requires less technology thereby possibly reducing the risk of technical interruptions. A Swedish county administrative board has summarized some points that supposedly should be followed to get the self-discharge system to function optimally, but since the system is relatively new in the current design more knowledge is needed. There are two purposes of this study. The first is to collect experiences from existing barns and increase knowledge about the optimal design and management for well functioning self-discharge manure systems for Swedish dairy cattle. The other purpose is to investigate whether air ammonia concentrations in self-discharge systems are different from barns with solid floor manure scraper systems. According to a questionnaire survey to farmers with self-discharge manure systems a clear correlation could be seen between a well functioning manure system and a distance under the slatted floor of at least 80 cm. Ammonia concentrations were measured at five farms with manure scraper systems and five farms with self-discharge systems. The farms were visited twice each and measurements were done at three different places in the barn. No significant difference could be seen in average air ammonia concentration between the two systems.